Herr talman! Utrikesutskottets betänkande UU14
om vissa anslag inom Utrikesdepartementets
område handlar om anslagen Utrikesförvaltningen,
Bidrag till vissa internationella organisationer som
FN, Nordiska rådet och EFTA. I betänkandet
återfinns också anslaget Information om Sverige i
utlandet, Utrikeshandel och exportfrämjande.
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
behandlas under F -avsnittet i propositionen.
Anslaget Utrikesförvaltningen m.m. rymmer
medel till departementets och
utlandsmyndigheternas löner och
förvaltningskostnader, och kostnader för vissa
förhandlingsresor på 60 miljoner kronor hänförs
också till det anslaget. Trots att det av
budgetförslaget framgår att man har företagit
besparingar på sammanlagt 21,5 miljoner yrkas det
nu på en höjning av anslaget med 39 551 000 kr.
Vi anser att utrikesförvaltningen bör åläggas
sparbeting som motsvarar 5 % och föreslår en
sänkning av anslaget med 76 miljoner. Vi vill också
se över kostnader för lokaler och bostäder
utomlands samt bevaka att kostnader för resor
minimeras.
Vi anser att hela FN -organisationen måste ses
över. Den är i många avseende ineffektiv, svällande
och byråkratisk. Många FN -organ behöver
samordnas, en del skrotas.
Vi anser att Sverige aktivt bör verka för fler
svenskar inom FN-systemet. Med tanke på Sveriges
generösa bidragsgivning borde många fler
styrelseposter och många fler tjänstemän beredas
arbetsmöjligheter inom FN.
Ny demokrati anser att de verksamheter som skall
prioriteras inom FN är befolkningsfrågan, miljön
och FN i rollen som världspolis.
Sverige måste på ett bättre sätt utnyttja de
upphandlingar som sker inom FN. Det är stora
belopp som går svenska företag förbi. Den totala
FN-upphandlingen uppgår till ca 35 miljarder USD
per år. Den del av FN-upphandlingen som är mest
intressant för svensk industri uppskattas till ca 2,5
miljarder USD. Svensk industri har hittills visat ett
ganska litet intresse för denna FN-marknad. Detta
måste rättas till genom en intensifierad information
från den svenska FN-delegationen i New York till
svenska företag.
Sverige har av tradition sänt parlamentariker och
andra representanter till FN:s generalförsamling
varje höst. Vi vill dock införa en ny modell för
detta. Vi föreslår att Sverige i framtiden endast
sänder två grupper med tio riksdagsledamöter i
varje. Parlamentarikergruppen skall delta i FN-
arbetet under en tvåveckorsperiod i stället för fyra
veckor som nu är fallet. Alla partier skall vara
representerade i gruppen. Som förhållandena är i
dag innebär vårt förslag att Vänsterpartiet, Ny
demokrati, kds, Folkpartiet och Centern får
vardera en delegat, Moderaterna två och
Socialdemokraterna tre delegater.
Inom departementet saknas i dag ett samlat grepp
över Sveriges FN-insatser. Detta anser vi måste
ändras. Ny demokrati anser att hela FN-
engagemanget skall finnas inom ett och samma
departement på UD. Man får då en bättre överblick
och kan undvika dubbelarbete. En bättre
samordning leder till effektivisering och lägre
kostnader.
Vi vill att FN i framtiden skall kunna spela en större
roll -- en roll som ''världspolis''. Ny demokrati
ställer sig positivt till fredsbevarande och
fredsskapande insatser inom FN:s ram. Vi vill
främja inrättandet av en särskild fredsskapande
styrka under FN:s säkerhetsråds kontroll.
Rollen som världspolis har ofta fått spelas av USA,
såsom i Somalia och Kuwait. USA kan dock inte ta
på sig denna roll i all framtid. Den inhemska
amerikanska opinionen kommer inte att i alla lägen
acceptera att amerikanska liv riskeras och offras i
fjärran länder. Detta gäller speciellt om inte andra
länder är beredda att hjälpa till för att upprätthålla
världsfreden och försvara demokratiska staters
överlevnad.
Sverige bör spela en aktiv och pådrivande roll så att
dessa styrkor bildas så snart som möjligt. Det är
självklart att Sverige som nation måste vara berett
att tillsammans med andra nationer ingripa för att
lösa allvarliga konflikter i omvärlden -- ingripanden
med trupp, inte bara med diplomatiska uttalanden.
Detta måste vi göra inte minst för att vi själva skall
kunna få hjälp om vi blir angripna av främmande
makt.
Herr talman! Vi anser att kostnaderna för Nordiska
rådet är orimligt höga. Vi föreslår att regeringen tar
initiativ till att utreda och analysera det nordiska
samarbetets arbetsformer.
Vi anser att Nordiska rådet bör syssla med nordiska
miljöfrågor och med frågor av gemensamt nordiskt
intresse inför ett europeiskt samarbete. Inom
Nordiska rådet bör verksamheten spegla det som är
unikt just för Norden.
Herr talman! När det gäller anslagstitlarna D.
Information om Sverige samt E. Utrikeshandel och
exportfrämjande har vi i vår motion utvecklat vår
syn på skapandet av ett Sweden Center. Det finns i
dag en lång rad myndigheter och statliga bolag som
sysslar med utlandsrelaterade verksamheter: UD
med ambassader och konsulat, EKN, Sveriges
exportråd, biståndsorganisationer såsom SIDA,
BITS, Swedecorp och Swedfund International. Ny
demokrati föreslår att samtliga dessa myndigheter
och bolag sammanförs till en organisatorisk enhet --
Sweden Center -- som underställs Sveriges
exportråd och som ägs gemensamt av staten och
svenskt näringsliv.
Varje utlandsmarknad av betydelse för svensk
handel skall bestyckas med ett Sweden Center. I de
diplomatiskt tunga länderna finns separata
ambassader, medan ambassadverksamheten i
politiskt lätta länder borde kunna inkluderas i ett
Sweden Center.
Med den föreslagna organisationen erhålls en
enhetlig ledning av införsäljningen på
utlandsmarknaderna av en mängd aktiviteter som
rör Sverige. Med en enhetlig administration
kommer stora kostnadsnedskärningar att kunna
göras.
Vi föreslår att regeringen tillsätter en
snabbutredning som får i uppdrag att skyndsamt
utreda en ny organisation.
Anslag inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området återfinns i
budgetpropositionens tredje huvudtitel under
rubrikerna F 1--6. Under 1992 utreddes hur
anslagna medel inom F 2-anslagets område
Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling används. Utredningen
framförde stark kritik över anslagsutnyttjandet.
Ny demokrati anser att F-anslagen måste
begränsas. Vi noterar regeringens ambition att
begränsa anslagäskandena. Vi anser dock att
regeringens besparingar är otillräckliga. Med ett
budgetunderskott på 170 miljarder kan besparingar
på några tiotals miljoner synas oväsentliga. Men vi
anser att det nu verkligen gäller att spara -- i smått
som stort.
Vi föreslår att F-anslagen reduceras till 40 miljoner,
vilket innebär en minskning med mer än en
tredjedel i förhållande till 1993/94 års anslag.
Herr talman! Jag skall fatta mig kort. Jag avslutar
mitt anförande med att yrka bifall till vår
reservation nr 3 beträffande momenten 26 och 30
samt till reservation nr 4 beträffande momenten 31
och 35.