Herr talman! Till skillnad från Raimo Pärssinen har jag ingen direktkontakt med regeringen och arbetsmarknadsministern. Jag förutsätter att Raimo Pärssinen har det, för annars är det allvarligt.
Om Raimo Pärssinen till exempel skulle ringa och föreslå att regeringen gör ett tilläggsdirektiv skulle regeringen möjligtvis lyssna på det örat och föreslå det.
Det var ungefär det jag föreslog i utskottet. Jag sa inte att utskottet skulle göra några direktiv; där far du med osanning, Raimo Pärssinen.
Den möjligheten finns fortfarande. Raimo Pärssinen kan gå upp och yrka på bordläggning och säga att ni vill göra ett tilläggsdirektiv och att alliansregeringens tidigare direktiv kvarligger. Det förslaget kan ni säkert få majoritet för; det finns nog möjlighet till det. Men det har ni inte gjort.
Det röda skynket för Raimo Pärssinen är privat företagande. Jag ser inte privat företagande som en styggelse. Det är privata företagare som betalar för välfärden och arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Det är de som betalar vår gemensamt finansierade välfärd med sina skatter och sitt knog. Privata företag är grunden för den svenska välfärden, Raimo Pärssinen.
Visst finns det dysfunktionalitet i vissa branscher inom det privata företagandet. Här krävs det ordentliga kontrollfunktioner. Det är där det brister, inte för att det är privat.
Jag kommer aldrig att ställa upp på en socialdemokratisk förstatligandepolitik där vi inte ska ha privat företagande. Då får vi den typen av politik som nuvarande arbetsmarknadsministerns tidigare partikamrater på andra sidan Östersjön hade, nämligen en politik utan privat företagande, och den funkar inte. Den har prövats på några ställen i världen.
Återigen: Varför ringde ni inte er arbetsmarknadsminister och föreslog tilläggsdirektiv, Raimo Pärssinen? Det hade varit en enklare lösning.