Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.
Skrivelsen Strategi för den arktiska regionen som vi i dag behandlar aktualiserar en allvarlig geopolitisk utmaning i Sveriges direkta närområde. Kristdemokraterna välkomnar därför förslaget till strategi för att hantera denna utveckling. Målsättningen att Sverige ska arbeta för en fredlig, stabil och miljömässigt hållbar utveckling i Arktis är angelägen och i sak helt riktig.
Det är ingen tvekan om att klimatförändringarna och uppvärmningen av Arktis får konsekvenser även för fred och säkerhet. Både för Sverige och för övriga länder i det arktiska området leder stormakternas intressen och inblandning till osäkerhet och instabilitet.
Trots att Arktiska rådet som multilateralt forum har bedrivit ett framgångsrikt arbete sedan tillkomsten 1996 är det uppenbart att en ny utveckling och nya problem måste hanteras, problem förknippade med uttalade maktanspråk från Ryssland och från Folkrepubliken Kina.
Fru talman! Med över hälften av den arktiska havskusten inom sina gränser är Ryssland det största Arktislandet. Att Moskva har legitima arktiska intressen är oomtvistat, men de begränsningar som Ryssland på egen hand infört gällande passagen mellan Norska havet och Nordatlanten strider mot internationella konventioner. Parallellt pågår en kraftig militär upprustning från rysk sida. Med fler militärbaser i Arktis, fyra nya arktiska brigader, nya flygfält, missilbaser och djuphavshamnar är den här utvecklingen starkt oroande.
På senare år har även Kina gjort anspråk på den arktiska havspassagen och på Arktis omfattande naturresurser. År 2018 förklarade kommunistregimen i Peking att Kina är vad man kallar en "nära arktisk stat", vilket man menar berättigar landet till deltagande i utvecklingen kring Arktis. Att alla som tittar på kartan ser att Kina ligger utanför den arktiska regionen och därmed saknar territoriella rättigheter hindrar inte att det kinesiska agerandet måste tas på allvar. På senare år har Kina ökat investeringar och närvaro i Arktis inom diplomati, forskning och även gruvdrift.
Fru talman! Mot bakgrund av detta behövs en aktiv svensk Arktispolitik. Det inkluderar ett nytt strategiskt förhållningssätt till de geopolitiska utmaningarna men också ökad militär närvaro i de norra delarna av vårt land. Sverige behöver ett väsentligt starkare försvar som både kan verka krigsavhållande och bidra till stabilitet i ett osäkert närområde.
Till skillnad från regeringen vill Kristdemokraterna i det här sammanhanget lyfta fram vikten av ett fördjupat transatlantiskt engagemang och ett fullvärdigt svenskt medlemskap i Nato. Det är ingen tvekan om att det såväl säkerhetspolitiskt som militärt krävs mer av samarbete för att möta den allvarliga utveckling vi ser. Att Sverige, gärna tillsammans med Finland, går med i Nato skulle stärka vår egen förmåga och bidra till såväl tydlighet som ökad säkerhet.
När det gäller Rysslands del i den pågående arktiska kapprustningen är det noterbart att regeringen i sin strategi enbart kopplar denna till landets territoriella anspråk. Sanningen är ju att Vladimir Putin och hans regim även är ute efter att expandera det egna inflytandet ekonomiskt, geopolitiskt och militärt. Utan att se och lyfta fram det perspektivet är risken uppenbar att det säkerhetspolitiska hotet både mot vårt land och mot våra arktiska grannar underskattas.
Fru talman! Trots säkerhetspolitisk oro och stormaktsinblandning är Arktis en region av möjligheter med olja, gas och sällsynta mineraler som exempelvis kan användas till komponenter i modern teknologi, med fiskbestånd som är avgörande för livsmedelsförsörjningen på global nivå och med öppningar för nya, snabbare och billigare sjöfartsvägar mellan Europa och USA när havsisarna smälter.
Samtidigt, och detta är viktigt, är det allas vårt ansvar att agera så att uppvärmningen av Arktis begränsas i enlighet med Parisavtalet. Unika miljövärden, biologisk mångfald och marina ekosystem måste bevaras för framtiden.
Att fred, säkerhet och hållbar utveckling får prägla den arktiska regionen är helt centralt. Vare sig det handlar om ekonomi, forskning eller säkerhetspolitik måste svensk Arktispolitik ta sikte på bevarad öppenhet och samverkan. Att detta arbete sker i nära dialog med och respekt för regionens ursprungsbefolkningar måste alltid framhållas och understrykas.
Med detta, fru talman, yrkar jag alltså bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation.