Fru talman! När det gäller att miljön i Arktis inte förstör miljön runt om, som jag tror att ministern sa på ett ungefär, vill jag hävda att det är precis tvärtom. Det är ju vårt liv och vårt sätt att organisera samhället i stort som gör att vi har en temperaturhöjning i Arktis, till exempel. Det är ju den samlade klimatkrisen som gör att vi har en kris också i Arktis. Detta är inget problem som vi kommer att lösa regionalt, utan detta är något som vi bara kan lösa med samhällsförändringar och genom att nå, eller åtminstone försöka nå, Parisavtalets mål.
USA har varit ett hinder de senaste fyra åren, men samtidigt är det inte bara USA som kämpar för att bevara sina intressen i denna region. Ryssland, som vi har pratat om, hämtar hem en stor del av sin bnp från den arktiska regionen, och Sverige har också ett starkt och omfattande skogsbruk, gruvnäring och även energiproduktion i den arktiska regionen.
När regeringen lägger fram den arktiska strategin öppnar man även upp för nya former av exploatering. Man tar inte avstånd från fortsatt oljeexploatering, och man öppnar också upp för ytterligare exploatering, med gruvdrift på djuphavsbotten. Man säger inte nej och stopp. Det är inte rimligt att tro att vi i en framtid ska kunna ta upp mer av dessa ämnen och bruka dem. Vi har redan tagit upp och konsumerat väl över vad jorden och naturen klarar av.
Avslutningsvis skulle jag vilja fråga ministern varför regeringen i strategin inte tydligare sätter stopp för utvinning av olja och varför man fortsätter att hålla öppet för gruvor i djuphaven när riskerna är så stora.