Fru talman! Detta är inte en replik ämnad att försöka nå en samsyn i alla delar av säkerhetspolitiken - inte för att jag tror att det skulle vara omöjligt att jag och ledamoten Svenneling skulle kunna komma närmare varandra utan för att jag tror att det ska ganska mycket till. Jag blev dock ganska tydligt apostroferad, och jag vill följa upp den apostroferingen här.
Jag vill inte på något vis hävda att jag skulle vara någon form av Rysslandsexpert. Jag är på detta område, liksom på det säkerhetspolitiska området i stort, på alla sätt och vis en lekman. Men jag har, liksom jag tror och hoppas att de flesta av oss i utrikesutskottet har, lagt väsentlig tid på att försöka förstå det ryska synsättet bättre än jag gjort tidigare. Jag har försökt att göra det i samtal med och med hjälp av människor som har vigt sitt professionella liv åt att försöka förstå det ryska agerandet, det ryska militära tänkandet och det ryska politiska tänkandet samt varifrån detta kommer.
Jag tror att jag, så gott som det nu kan förväntas av en svensk riksdagsledamot, förstår det ryska perspektivet här. Men det är en väldig skillnad mellan att förstå det ryska tänkandet - att försöka förstå vad som menas med det - och att bekräfta det. Detta var också anledningen till min tidigare replik på anförandet från Diana Laitinen Carlsson, som jag inte tror på något vis vill förstärka det ryska narrativet. Det är dock lätt att man glider över i det om man blir alltför förstående.
Jag förstår varifrån detta kommer, men jag tror inte att någon av oss tjänar på att vi förstärker det eller säger att det är ett rimligt sätt att agera att hävda att man skulle vara hotad till exempel längs den ryska ishavskusten.
Låt oss jämföra detta med andra delar av det ryska tänkandet. Vi kan alla förstå hur problematiskt det blir om vi köper andra delar, till exempel synen att Ryssland har en historisk mission att återvända till en större makt och en större geografisk utbredning. Jag tror att vi alla förstår varifrån detta kommer, men vi är alla mycket försiktiga med att bekräfta det. Jag tror att det finns en parallell till detta - man kan förstå utan att bekräfta.