Fru talman! Det finns ett stort intresse för Sveriges arbete i Arktis. Jag märker detta i de kontakter jag har haft både med unga, med det civila samhället och med andra regeringar i regionen och i EU.
I slutet av förra året fick jag möjlighet att presentera Sveriges Arktisstrategi för en bred internationell publik, när Islands förre president Grímsson bjöd in till ett Arctic Circle Forum, enbart om vår Arktispolitik. Detta var ett tillfälle att visa upp Sverige som en trovärdig aktör i Arktis och en viktig del av den arktiska regionen.
Den 29 september förra året överlämnades regeringens skrivelse om Sveriges strategi för den arktiska regionen till riksdagen. Utgångspunkten för strategin är Sveriges roll som ett av åtta arktiska länder. Vi har härigenom en särskild roll och ett ansvar för regionen. Strategin reflekterar ett stärkt svenskt engagemang för Arktis. Den har en bred ansats och anger regeringens inriktning för Sveriges bidrag till främjande av en fredlig, stabil och hållbar utveckling i Arktis, på basis av folkrätten.
Regeringens övergripande prioriteringar i Arktis kan sammanfattas som människorna, freden och miljön. Regeringens nya strategi utgår från ett Arktis i förändring. Vi ser en allt snabbare takt i klimatförändringarna, och det säkerhetspolitiska läget i regionen har försämrats. Sverige måste förhålla sig till denna utveckling.
Parisavtalet och Agenda 2030 innebär samtidigt ett välkommet stärkande av ramverket för Arktis. Regeringen betonar i strategin vikten av ett välfungerande internationellt samarbete i Arktis, med respekt för folkrätten som grund. Ett välfungerande samarbete är både ett mål och ett medel. Samarbete bygger förtroende. Det är också nödvändigt för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som regionen står inför.
Det folkrättsliga ramverket för Arktis är på plats. Internationell rätt gäller. FN:s havsrättskonvention Unclos är den centrala rättsliga ramen för havsområdet. Den kompletteras av polarkoden och ett antal regionala och bilaterala överenskommelser. I den viktiga Ilulissatdeklarationen från 2008 bekräftar de arktiska kuststaterna sina åtaganden om att lösa alla eventuella överlappande anspråk i Arktis inom Unclos.
Det finns också viktiga och fungerande institutioner som skapar förutsättningar för samarbete mellan staterna. Regeringen fäster stor vikt vid Arktiska rådet som det centrala forumet i regionen. Rådet fyller en förtroendeskapande roll. I samband med utrikesministermötet i maj nästa år högtidlighålls rådets 25-årsjubileum.
Regeringen vill också att det blir tillfälle att säkerställa att Arktiska rådet är väl rustat för framtida utmaningar.
Sveriges tvåstatspolitik avseende Ryssland täcker Arktis. I juni tar Ryssland över som ordförande för Arktiska rådet. Vi kommer att fortsätta samarbeta med Ryssland inom den ramen. Det gynnar utvecklingen i Arktis liksom vår säkerhet och stabilitet i grannskapet. Vi kommer att fortsätta ha en tydlig principiell inställning till Rysslands överträdelser av internationell rätt, något som regeringen återkommande kritiserat. Vid mitt möte med Rysslands utrikesminister Lavrov för några veckor sedan talade vi ingående om Arktiska rådet.
Ett utökat samarbete med aktörer utanför Arktis blir allt viktigare för att hantera gränsöverskridande utmaningar i regionen. De åtta arktiska ländernas särskilda roll bör bevaras, men regeringen välkomnar och uppmuntrar positivt engagemang från alla intresserade aktörer. Vi understryker samtidigt behovet av att alla respekterar internationell rätt och de etablerade forumen för samarbete.
Regeringen vill se ett stärkt engagemang av EU i Arktis. EU har goda förutsättningar att bidra till en stabil och hållbar utveckling i regionen. EU:s ledande roll på klimatområdet är avgörande för framtiden i Arktis. Regeringen stöder EU:s ansökan om observatörsstatus i Arktiska rådet.
Arktis läge har länge beskrivits som ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Det är en situation som vi inte kan ta för given. Den geostrategiska situationen i Arktis är komplex. Regeringen redogör i strategin för en kombination av ökad stormaktskonkurrens på global nivå och klimatförändringar som påverkar utvecklingen i regionen. Smältande isar gör regionens naturresurser och sjöleder mer tillgängliga. Det har lett till ett ökat internationellt intresse av närvaro i Arktis.
Regeringen har ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt till den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis. Vår ansats består av två spår: bidrag till ett stärkt samarbete, dialog och förtroendeskapande åtgärder och stärkt nationell försvarsförmåga även i norr.
Parallellt påverkar de allmänt försämrade relationerna mellan västliga länder och Ryssland den säkerhetspolitiska situationen i regionen. Arktis militärstrategiska betydelse har ökat som en följd av detta. I strategin framgår att regeringen ser med oro på Rysslands militära återuppbyggnad som sker även i Arktis. Regeringens syn framgår också av totalförsvarspropositionen för 2021-2025. Det gäller även den ökade ryska aktiviteten till havs. Nato och dess medlemmar har svarat på utvecklingen genom ökad närvaro.
Försvarsbeslutet och dessförinnan Försvarsberedningen har slagit fast att Nordatlanten, Arktis och Östersjön är en strategisk helhet. Regeringen avser att inom ramen för Sveriges säkerhetspolitiska linje söka fördjupa nordiskt och euroatlantiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Ett exempel är den trilaterala avsiktsförklaringen mellan Norge, Finland och Sverige.
Den transatlantiska länken är central. Detta är tydligt uttalat i försvarsbeslutets analys av Sveriges militärstrategiska läge. Regeringen pekar i strategin också på behovet av en god säkerhetspolitisk omvärldsbevakning och kunskapsuppbyggnad, inklusive om möjliga hybridhot i regionen.
Kinas globala ambitioner kommer till uttryck även i Arktis. Kinas ökande närvaro utgör både möjligheter och utmaningar. Regeringen följer noga Kinas ökade intresse inte minst vad gäller utvinning av naturresurser, infrastrukturinvesteringar och polarforskning. Kinas vikt inom klimatområdet är viktigt även i en arktisk kontext. Den militära dimensionen av Kinas agerande i regionen är hittills begränsad. Den kräver ökad uppmärksamhet. Det gäller inte minst det militära samarbetet mellan Kina och Ryssland och en eventuell inriktning på Arktis.
Klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot Arktis. Effekterna av klimatförändringarna är mer alarmerande här än någon annanstans på jorden. De snabba klimatförändringarna drabbar de arktiska ekosystemen och de lokala samhällena, som är anpassade till en tillvaro med is, kyla och permafrost.
Strategin återspeglar den svenska regeringens ambitiösa klimat- och miljöpolitik. Genomförandet av Parisavtalet är avgörande för att dämpa temperaturhöjningarna och minska issmältningen i Arktis. Sverige kommer att vara ledande när det gäller att främja genomförandet av Parisavtalet. Strategin betonar regeringens ambition och bidrar till att den biologiska mångfalden i Arktis bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Vi kommer att ha en ambitiös ansats i förhandlingarna om BBNJ, FN:s instrument för marinbiologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, och CBD som är FN:s konvention om biologisk mångfald. De är båda grundläggande för Arktis framtid.
Fru talman! Forskning i och om Arktis blir allt viktigare för förståelsen av de globala effekterna av klimatförändringarna. Regeringen kommer att stärka forskningen i och om Arktis och betonar även vikten av ett utökat internationellt polarforskningssamarbete. Det internationella intresset för Arktis naturresurser ökar i takt med att isarna smälter. Exploateringen av mineraler, olja, gas och fisk innebär en enorm och ytterligare utmaning för Arktis utöver klimatförändringarna.
Sverige kommer också att agera för en långsiktig, hållbar ekonomisk utveckling i Arktis baserad på Agenda 2030 och med särskild hänsyn till den utsatta miljön. Regeringen kommer att verka för att den ekonomiska verksamheten gynnar den lokala ekonomiska tillväxten.
Strategin betonar också vikten av goda levnadsvillkor för de 4 miljoner människor som bor i Arktis, inklusive urfolken. Hållbar ekonomisk utveckling är avgörande för detta. Regeringen betonar vikten av ett tydligt fokus på ungdomar och deras framtidsutsikter. Utbildning, jämställdhet, robust infrastruktur, inklusive digital, är därmed viktigt. Sverige kommer att arbeta för ökade möjligheter för urfolken i Arktis att bevara och utveckla sin identitet, kultur och traditionella försörjning.
Strategin återspeglar även ambitionen att profilera Sverige som ett attraktivt, innovativt och konkurrenskraftigt arktiskt land. Hållbart främjande i Arktis, med Norrbotten och Västerbotten i centrum, kommer att utgå från plattformen för internationellt hållbart företagande och kommer att bidra till genomförandet av regeringens export- och investeringsstrategi. De stora satsningar som näringslivet har aviserat och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten är av betydelse också för genomförandet av EU:s gröna giv och för omställningen till fossilfritt i ett globalt perspektiv.
Fru talman! Jag avslutar med att konstatera att en välmående arktisk region är en del av vårt lands trygghet och därmed en viktig del i regeringens utrikespolitik.