Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Information från regeringen om Naturhis- toriska riksmuseets lokaler och verksamhet

Kulturminister MARITA ULVSKOG (s), 2002-05-30 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Naturhistoriska riksmuseet bedriver

en omfattande utställnings- och forskningsverksam-

het. Museet har stora samlingar av föremål som in-

samlats under mer än 250 år. Samlingarna har ett högt

kulturhistoriskt, naturvetenskapligt och vetenskapshi-

storiskt värde. De har också en hög potential ur ett

miljöperspektiv, bl.a. genom att de skapar möjligheter

att bredda kunskapen om sammanhang i naturen och

människans påverkan på miljön.

Naturhistoriska riksmuseet har i en skrivelse till

regeringen i juni 2001 pekat på behovet av nya maga-

sinslokaler för sina samlingar och en bättre arbets-

miljö för de anställda.

Naturhistoriska riksmuseet har sina huvudsakliga

lokaler i Frescatiområdet i Stockholm. När museets

nuvarande lokaler uppfördes planerades det för att

samlingarna i allt väsentligt skulle förvaras som s.k.

skådesamlingar i publika gallerier. Lokalerna bygg-

des för att lyfta fram de enskilda delarna och skapa

tydliga gränser mellan dem - inte för att befrämja

samordning och samverkan mellan olika discipliner.

Sedan mitten av 1970-talet har synen på utställ-

ningsmediet förändrats och den äldre typen av natur-

historiska utställningar betraktats som omoderna. Nya

utställningar byggdes i de lokaler som varit avsedda

för förvaring av samlingar, och de stora skådesam-

lingarna flyttades följaktligen till andra lokaler.

Naturhistoriska riksmuseets lokaler är av varie-

rande karaktär. Under en följd av år har underhållet i

vissa delar varit eftersatt, samtidigt som samlingarna

har expanderat snabbare än resurserna för registre-

ring, uppordning och iordningställande av dem.

I budgetpropositionen för 2002 aviserade rege-

ringen att det inom Kulturdepartementet skulle göras

en särskild översyn bl.a. av Naturhistoriska riksmuse-

ets magasinsbehov. I avvaktan på utfallet av denna

översyn anvisade regeringen för budgetåret 2002

myndigheten en anslagshöjning om 5 miljoner kronor

engångsvis för att förbättra förutsättningarna för en

ändamålsenlig förvaring av bl.a. Linnés botaniska

samling.

Syftet med översynen, som redovisades den 14

maj 2002, har varit att på ett översiktligt sätt belysa

Naturhistoriska riksmuseets lokalfrågor och beskriva

alternativa handlingsvägar för att på både lång och

kort sikt utarbeta en handlingsplan för museets lokal-

försörjning. Som utgångspunkt för kommande be-

dömning av lokalfrågorna finns ett av Statens fastig-

hetsverk och Naturhistoriska riksmuseet utarbetat

generalprogram. Under utredningstiden har museets

ekonomiska situation påverkat de slutsatser och för-

slag till handlingsvägar som beskrivs i översynen.

Myndighetens ekonomi är för närvarande inte i

balans. De besparingar som genomfördes vid mitten

av 1990-talet samt lyckade hyresförhandlingar gav

museet ett relativt stort anslagssparande. Detta an-

slagssparande har museet sedan utnyttjat bl.a. för att

finansiera löpande verksamhet.

Museet har under 2000/01 genomfört en omfat-

tande lokalstudie som redovisas i generalprogrammet.

Detta program har ett omfattande upplägg, och i allt

väsentligt ger det en god grund för kommande be-

dömningar av lokalbehov och lokalutnyttjande. Gene-

ralprogrammet innehåller en bred genomgång av

nuvarande lokalutnyttjande och förslag till hur loka-

lerna kan nyttjas i framtiden.

Ett genomförande av museets generalprogram

fullt ut, inklusive byggandet av ett bergrum, skulle

medföra en kostnadsökning för lokaler om 90-100 %

för bl.a. hyror. En skattning visar att lokalkostnaden

kan beräknas stiga från ca 47 miljoner kronor till

mellan 80 och 90 miljoner kronor.

Om man skulle genomföra generalprogrammet i

en modifierad form skulle lokalkostnaden stiga från

ca 47 miljoner kronor till mellan 60 och 70 miljoner

kronor. Kostnaderna för detta alternativ är högre än

dagens men avsevärt lägre än genomförandet av ge-

neralplanen fullt ut. Även med det modifierade gene-

ralprogrammet skulle magasinsfrågan lösas på ett sätt

som uppfyller behoven på lång sikt.

Till detta bör läggas att det inte minst av arbets-

miljöskäl finns insatser som bör genomföras mer

omgående än andra. Till dessa hör t.ex. en samlad

upprustning av Botanhuset. Regeringens slutsatser

med anledning av översynen kommer att redovisas i

budgetpropositionen för 2003.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Kulturminister MARITA ULVSKOG (s): Information från regeringen om Naturhis- toriska riksmuseets lokaler och verksamhet (2002-05-30) — PRESS0