Fru talman! Kolleger, om jag får säga så! Jag ska försöka hålla mig vaken. Det gäller väl alla kanske.
Nåväl, Sverige är ett land vars välstånd i hög grad är byggt på vår goda innovationsförmåga, inte minst inom industrisektorn. Sverige är fortfarande ett av de stora innovationsländerna, men jag menar också att utvecklingen går åt fel håll. Det saknas sällan idéer, det saknas sällan visioner, men tyvärr ofta kapital för att förverkliga dessa visioner och idéer, vilket onekligen leder till att många potentiella arbetstillfällen aldrig skapas.
Om Sverige ska kunna vara ett land med världsledande konkurrenskraft i högteknologiska och avancerade sektorer kan man inte endast förlita sig på att marknaden tillskjuter det efterfrågade kapitalet. Därför vill vi tillskjuta mer pengar till forskning och mer pengar till utveckling, men också möjliggöra för innovatörer att lättare få tillgång till riskkapital. Därigenom menar vi att vi också kommer att främja innovationsutvecklingen i vårt land.
Framför allt saknar de svenska småföretagen möjligheter att till rimliga motkrav söka riskkapital, trots att det är främst hos mindre företag eller enskilda individer som grunden till morgondagens stora innovationer finns. Vi ser därför ett behov av en marknadskompletterande riskkapitalfond, där fonden prioriterar de företag som har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie riskkapitalmarknaden.
Fru talman! Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation även i framtiden, och vi ser en potential i att utveckla kompetensen inom ett antal forskningsfält. Särskilt intressant ser vi områden som informationsteknik, kärnfysik, genteknik, nanoteknik och rymdteknik. Det är inom dessa områden många av framtidens innovationsutmaningar kommer att ligga, och jag tror att vi kommer att se smärre revolutioner inte minst inom områden som hälsa och miljö när det gäller dessa fält. Här bör Sverige vara med och konkurrera som världsledande, och vi kan vara det - om vi bara vill.
Sverige har sedan 90-talet varit bland de främsta länderna i världen när det gäller det första området, alltså utveckling, kommersialisering och användning av it-baserade system. Detta är en position som har gett Sverige konkurrensfördelar och som vi på intet vis bör överge eller ringakta. Snarare menar jag att vi bör med varsamhet förvalta och vidareutveckla denna gynnsamma ställning. Stärkta anslag till universitet och högskolor som bedriver it-baserad forskning är därför motiverade.
Kärnenergi är det andra området som i dagsläget är en ofrånkomlig del av vår verklighet. Jag menar att det skänker oss en klimatvänlig och prisvärd energiform. Djupare kunskap och insikter ger dock en större förmåga att hantera och kontrollera de risker som följer med brukande av fissionskraft. Med stigande oljepriser och diskussionerna kring hur människans förbrukning av fossila kolväten förändrar klimatet har efterfrågan på alternativa energiformer gjort kärnkraften mer aktuell än någonsin tidigare. Forskning i riktning mot såväl säkrare som mångdubbelt energieffektivare reaktorer är ett område som Sverige bör och, menar jag, ska satsa på.
Det tredje området, gentekniken, har under de senaste årtiondena gett häpnadsväckande insikter i hur organismers dna och genetik fungerar. Dessa framsteg innebär stora möjligheter för framför allt sjukvårdsmässiga och medicinska ändamål men kommer även att ha en stor inverkan på framtidens industri, exempelvis genom framställning av kemiska och biologiska produkter.
Gentekniken är också en viktig pusselbit för att minska människans påverkan på miljön och för att uppnå ett hållbart jordbruk. I våra ambitioner att minska vårt beroende av fossil olja tror sig vissa forskare kunna skapa växter som kan producera produkter för kemikalieindustrin. Sverige är redan i dag världsledande på många av de områden som innefattas av gentekniken. Detta är en position vi bör sträva efter att behålla och utveckla.
Många forskare menar dessutom att nanoteknologi, alltså det fjärde området, under de kommande decennierna kommer att innebära en större förändring för mänskligheten än vad den industriella revolutionen innebar, med potential att grundligt förbättra samtliga teknikformer vi i dagsläget använder oss av. De sociala och ekonomiska möjligheterna att ligga i framkant av denna utveckling är enorma.
Detta kommer att kräva särskilda åtgärder från såväl stat som de organisationer och företag som är involverade i den nanoteknologiska sektorn. Därför är det viktigt att redan nu påbörja främjande investeringar, arbeten och diskussioner för att kunna stå på en stabil grund när världen går in i denna omvälvande fas - vilket jag är helt övertygad om att vi kommer att göra inom en snar framtid.
Avslutningsvis: Regeringen minskade i senaste budgetpropositionen anslaget till rymdforskningen - det femte området. Det var till nackdel för ett område med många framtidsperspektiv och spin-off-effekter. Vi vill återställa regeringens sparbeting på rymdforskning genom att öka anslagen successivt, med målet att svensk rymdforskning ska ligga i framkant inom EU-området. Inte minst är säkra och oberoende kommunikationslösningar vid katastrofsituationer hett efterfrågade.
Mot den bakgrunden och med tanke på den höga teknologi och systemkunskap som svensk industri besitter, i kombination med möjligheten till samarbete med andra länder och senare export av produkter inom området, föreslår vi en stor satsning på rymdteknik- och rymdsystem med ett säkerhetsperspektiv.