Fru talman! Det jag vill lyfta fram är vad vi ska tänka på om vi ska föra en dialog om aborter med länder som har en extremt restriktiv abortpolitik där man förbjuder aborter helt och hållet, även när det är risk för kvinnans liv eller när någon har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Vi kan se att det handlar om ett övergrepp om någon som är ett barn blir gravid.
Visst kan det finnas en problematik i sådana situationer, men det jag vill framföra är att vi måste problematisera. Vi måste lyfta fram etiska dilemman, och vi måste ha respekt för andras syn i abortfrågan.
Nu handlar det inte bara om det som Carin Runeson talar om - att vi ska se till extremt tragiska fall. Vi ska tydligen också tala för fri abort i alla länder. Vi ska påverka Storbritannien, Finland och Island som har behovsprövad abort att ändra sin abortlagstiftning. Vi ska försöka överföra svensk abortlagstiftning, som har brister. Det har kommit fram att foster överlever.
Jag menar att vi måste nyansera hur vi för över frågan om abort till andra länder och hur vi påverkar andra länder. Det vill jag lyfta fram.
Jag vill också påpeka något när det gäller detta att barn föds till svåra förhållanden. Ska kvinnor behöva pressas att göra abort för att de är fattiga? Vi måste hjälpa kvinnorna att behålla sina barn. Vi måste hjälpa de kvinnor som vill behålla sina barn så att de kan göra det. Vi ska inte säga: Det här landet är så fattigt så där får de abortera sina barn! Vi måste sätta in insatserna så att de har råd att behålla sina barn. Det kan inte vara en ursäkt för att vi ska införa en liberal abortlagstiftning att mammorna är fattiga.