Fru talman! Nu börjar man förstå varför den nors-
ka opinionen är betydligt mer positivt inställd till EU
än den svenska. Det beror på mediernas roll.
Jag har i princip samma frågor som Bo Könberg
hade för några veckor sedan när vi diskuterade det här
i kammaren. Det handlar om inställningen vad gäller
kampen mot den gränsöverskridande narkotikabrotts-
ligheten och kampen mot den gränsöverskridande
miljöförstöringen.
Statsministern har som en framgång inregistrerat
uttalandet när det gäller knarkliberalismen. Men jag
vill fråga: Finns det fortfarande en process inom den
svenska regeringen att röra sig i riktning mot vår egen
kommissionär Anita Gradin, som har ansvar för just
detta område? Skall kampen mot narkotikabrottslighe-
ten få samma kraftfulla verktyg som den fria rörlighe-
ten? Skall den med andra ord ligga i den första pela-
ren?
Den andra frågan kommer sig av att jag inte blev
riktigt klar över bakgrunden till att Sverige och den
svenska regeringen inte vill ge ökade möjligheter till
att använda ekonomiska styrmedel när det gäller ex-
empelvis koldioxodskatten. Jag talar alltså om majori-
tetsbeslut.
Detta drabbar bara vårt eget land. Vi har ju redan
dessa koldioxidskatter. Varför skall vi då låta Storbri-
tannien behålla denna nationella självständighet?
Varför skall vi slå vakt om den? Är inte detta en kon-
traproduktiv hållning?