Herr talman! Om vi nu skall diskutera företags-
ekonomisk och samhällsekonomisk effektivitet skall
jag säga att SJ är en operatör, att SJ måste kunna
konkurrera. Framför allt måste SJ kunna konkurrera
med åkeribranschen. Där trodde jag att vi hade ett
gemensamt intresse så till vida att vi menar att vi i
riksdagen eller i regeringen har varken möjlighet eller
vilja att bestämma hur de företag som köper transpor-
ter i Sverige skall välja transportslag. Det måste de
själva få avgöra.
Då måste operatören SJ kunna konkurrera på ett
vettigt sätt, och det gäller också persontransporter.
Vi har ett väl fungerande system för upphandling
av persontransporter på de lokala och regionala delar-
na. Det är länstrafikhuvudmännen som gör dessa
upphandlingar. Det är inte självklart att SJ skall utföra
dessa transporter. SL i Stockholm, t.ex., har upphand-
lat av andra företag, bl.a. när det gäller Roslagsbanan.
Beträffande den långväga kollektivtrafiken före-
slår vi nu riksdagen att det skall inrättas en ny myn-
dighet som skall heta Rikstrafiken. Denna myndighet
skall se till att upphandlingen av den långväga kol-
lektivtrafiken sker på ett bra sätt. Den är ju inte före-
tagsekonomiskt lönsam, men den är samhällsekono-
miskt viktig. Det kan också gälla andra transportslag
än järnvägstrafik. Vi måste också få till stånd en sam-
ordning så att kunderna - dvs. trafikanterna - har de
bästa möjligheterna att välja.
För mig finns det i dag ingen som helst anledning
att kommentera brevet som är daterat den 10 mars och
ställt till SJ. Det kom uppenbarligen till SJ i går, och
jag har inte läst det. Så småningom får vi väl se vad
det kan leda till för någonting.
Vid svåra omställningar är det väldigt viktigt att
man har en bra dialog - inte bara dialog utan också
sjysta förhandlingar - mellan företaget och de fackli-
ga organisationerna. Jag förutsätter att så är fallet
också vid den här strukturrationaliseringen. Såvitt jag
vet har det fungerat bra vid tidigare stora rationalise-
ringar som har genomförts. Jag förutsätter att det
fungerar likadant nu också. Det är naturligtvis en
nödvändig förutsättning för att detta skall kunna ske
på ett någorlunda bra sätt. Sedan är det för den en-
skilda individen alltid oerhört svårt, det är jag väl
medveten om.
Det finns nog många känslor inför Dennispaketet
och GÖK:en. Jag trodde att man i Vänsterpartiet var
rätt nöjd med att Dennispaketet inte längre finns i
sinnevärlden. Att det är borta ur leken får man väl
betrakta som en långsiktigt bra lösning. Och som
Johan Lönnroth väl vet för vi diskussioner med Göte-
borgspolitikerna angående GÖK:en för att få till stånd
en bra lösning även där.