Fru talman! Jag tycker när jag lyssnar på statsrå-
det ändå att ord och handling inte riktigt stämmer
överens. Det förebyggande arbetet går ut på att de här
barnen ska bli så få som möjligt. Det innebär för-
modligen att man strävar efter att se till att de barn
som man har beslutat ska skickas ut också blir ut-
skickade med polishjälp. Det är inte så att man gör
deras situation mer human. Det får också konsekven-
ser för deras möjligheter att ta del av hälso- och sjuk-
vården. De är rädda för att i det sammanhanget bli
upptäckta och hemskickade eller tillbakaskickade till
något annat land.
Det är med det nya Schengenavtalet trots allt färre
som kan komma hit. Man borde som en humanitär
åtgärd åtminstone göra det som krävs för att de barn
som nu är här får en dräglig tillvaro och möjlighet att
stanna och leva här under de förhållanden som vi
förväntar oss att barn ska ha enligt barnkonventionen.