Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkande SoU2
En politik för personer med psykisk sjukdom
eller psykisk funktionsnedsättning samt i betänkande SoU3
Vissa psykiatrifrågor m.m.
Fru talman! Psykiatrin i vårt land har under en lång följd av år varit i djup kris. Det har vi tydligt kunnat se när vi har tittat på väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin och även när det gäller kontinuitet och uppföljning inom vuxenpsykiatrin.
Nu satsar regeringen. Mellan åren 2009 och 2011 satsar man 2,7 miljarder på barn- och ungdomspsykiatri, på sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning, på kompetens och evidens samt på kvalitets- och utvecklingsarbete. Den här satsningen ska vi göra tillsammans med kommuner och landsting.
Regeringen fokuserar på tre huvudområden, som tidigare har nämnts här: vård, vardag och valfrihet. Ett av de prioriterade områdena är alltså barn och unga. En av satsningarna är att införa en förstärkt vårdgaranti. Ett besök ska erbjudas inom 30 dagar, och behandling ska komma 30 dagar därefter.
I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att behovet av samverkan mellan bland andra förskola och skola, barn- och mödrahälsovård samt ungdomsmottagningar är viktigt. Vi har familjecentraler på många ställen i vårt land som gör ett utomordentligt arbete för familjen, för barnet och för varje enskild förälder.
Ju tidigare vi kan möta barnet och dess behov, desto tidigare kan vi ingripa. En tidig insats innebär också att barn- och ungdomspsykiatrin kommer att få fokusera på det som är dess uppdrag.
Fru talman! Sysselsättning och arbete är också ett prioriterat område. Där har regeringen gett uppdrag till såväl arbetsförmedling som försäkringskassa med fokus på att öka sysselsättningen för personer med psykisk funktionsnedsättning.
När det gäller kompetens kan vi konstatera att det råder brist på psykiatriker i Sverige. Det gäller även allmänläkare. Därför har vi både stafettläkare och hyrläkare; det har blivit alltmer vanligt i våra landsting.
För patienten är det oerhört viktigt med en fast läkarkontakt när man söker upp psykiatrin. Därför satsar regeringen på en förlängd allmäntjänstgöring i psykiatrin inom två regioner i landet. Det gör man för att öka intresset för denna specialistkompetens.
Över huvud taget behövs det en bred satsning inom kommuner och landsting för att utbilda personal inom rehabiliteringsområdet. Det är också vad regeringen har satsat på.
Utvecklingsarbete och kvalitetsarbete har under en ganska lång tid varit eftersatta områden inom psykiatrin. Därför har regeringen lagt ut flera olika uppdrag för att stärka dessa områden. Bland annat har regeringen gått ut och gett uppdrag till såväl Sveriges Kommuner och Landsting som till Hjälpmedelsinstitutet och Handisam.
Fru talman! Kunskapen om psykisk sjukdom och funktionsnedsättning måste öka för att vända attityder och motverka fördomar. Det är därför mycket positivt att regeringen satsar på detta. Min förhoppning är att det här ska gälla även andra funktionsnedsättningar.
Sammanfattningsvis har regeringen sedan den tillträdde genomfört omfattande insatser och satsningar som på olika sätt påverkar vården och det sociala stödet till personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
Fru talman! Barn till psykiskt sjuka föräldrar eller till föräldrar med annan allvarlig sjukdom glöms inte sällan bort inom hälso- och sjukvården. Man kan tycka att psykiatrin, även barn- och ungdomspsykiatrin, ska se hela familjen. Men tyvärr finns det många exempel på situationer där ett barn har lämnats åt sitt öde i samband med att en förälder har vårdats inom psykiatrin. För inte alltför länge sedan var det vattentäta skott mellan barn- och ungdomspsykiatri och psykiatri. Därför känns det oerhört bra att regeringen i betänkandet om vissa psykiatrifrågor lyfter fram just detta och anser att det är en prioriterad fråga.
Lagstiftningen ska förtydligas inom detta område. Det kommer att vara en skyldighet hos personal inom vården att ge barn information och stöd om en förälder lider av en psykisk sjukdom, har en annan allvarlig sjukdom eller ett missbruk eller avlider. Många är de tillfällen då barn har fallit mellan stolarna på grund av att kommun och landsting inte har något samarbete. På frivillig väg har man kunnat sluta avtal, men det har inte gjorts i alltför stor utsträckning.
Fru talman! Regeringen föreslår därför att det ska bli en lagstadgad skyldighet att ingå överenskommelser mellan kommuner och landsting. För att ytterligare stärka den enskilda personens ställning ska också individuella planer göras när individen är aktuell inom både kommun och landsting.
Fru talman! Mycket har gjorts, och mycket är på gång. Men det finns mer att göra. Det behövs fler vårdplatser inom psykiatrin. Tyvärr blir många människor alltför sjuka innan de får vård, och när de väl får vården skrivs de ut på grund av platsbrist. Vi var nog många som såg
Kalla fakta
om unga kvinnor med ätstörningar. Det är inte acceptabelt att unga kvinnor med ätstörningar placeras inom rättspsykiatrin och får utstå något som kallas för behandling men som på intet sätt är någon behandling.
Ett annat viktigt område inom psykiatrin är äldrepsykiatrin. Tyvärr finns det en hel del att önska inom det området. Äldrepsykiatrin är en av framtidens största socialpolitiska utmaningar, vill jag säga. Antalet personer över 65 år kommer att öka från dagens ca 1,5 miljoner till en bit över 2 miljoner år 2030. Antalet 80-åringar och äldre kommer att öka från 450 000 till långt över 750 000.
Förekomsten av psykisk ohälsa ökar med stigande ålder. En fjärdedel av de äldre över 75 år behöver hjälp för psykiatriska problem. Psykiska sjukdomar är folksjukdomar hos äldre. Man räknar med att 10-15 procent av alla över 65 år lider av depression. Bland de svårast sjuka på institutioner blir siffran för både ångest och depression skrämmande hög - nästan 40 procent! Självmordstalen är nu väsentligt högre bland äldre än bland yngre. Svenska studier visar att många av dem som har begått självmord har ätit antidepressiva läkemedel men uppenbarligen inte fått tillräcklig behandling. Förekomsten av demens ökar med stigande ålder; det vet vi.
Fru talman! I dag finns tillräckligt med klargöranden inom forskning som understryker vikten av att ta de äldres psykiska ohälsa på största allvar. Över huvud taget måste vi stå upp för personer med psykisk sjukdom eller med psykiska funktionsnedsättningar. Det gör alliansregeringen genom att investera för en bättre psykisk hälsa och för att skapa goda förutsättningar för personer med psykisk funktionsnedsättning och genom att dessutom göra det på bredden.
Till sist, Chatrine Pålsson Ahlgren, vill jag också framföra ett stort tack för dina insatser och din vänskap och ditt engagemang. Jag önskar dig all lycka i ditt liv utanför riksdagen.
(Applåder)