Herr talman! Jag vill passa på att tacka statsrådet
för det senaste svaret om att vi hela tiden måste
granska processen. Det är viktigt att vi gör det.
Den andra delen i svaret som jag ville ta upp var
Ragnhild Pohankas fråga om statsrådet Schori har för
avsikt att verka för en generös och human flykting-
politik. Liksom statsrådet har jag faktiskt en viss
fäbless för ordböcker. Jag har, för att vara på den
säkra sidan, tittat i Svenska akademiens ordlista. Hu-
man står för mänsklig, människovänlig, hygglig, till-
mötesgående. Humanitet står för mänsklighet, mild-
het. Humanitär betyder människovänlig.
Allt som har med humanitet att göra har också
med människor att göra. Det är det som skiljer oss
från djuren. Det som skiljer människorna från djuren
är moralen. Moral kan vi inte lagstifta om. Den är
personlig och individuell. Det går med andra ord inte
att lagstifta om vad som är humant eller inte. Vi vill
inte heller att tjänstemännen skall lägga sina egna
moraliska värderingar i vad som är asylskäl eller inte.
I förarbetena till lagen skriver vi att med humani-
tära skäl menar vi särskilt udda och ömmande fall. Jag
menar att det inte går att lagstifta om något sådant
eftersom det är individuellt vad dessa begrepp står
för. Det bekräftade också Utlänningsnämndens före-
trädare när de besökte utskottet senast. Det kan vara
ett av våra missförstånd.
När Ragnhild Pohanka hävdar att svensk lag går
före barnkonventionen och statsrådet hävdar att så
inte är fallet, eftersom det inte sker någon bedömning
av samhällets intressen kontra asylskäl, är det förstås
statsrådet som rent tekniskt har rätt och Ragnhild
Pohanka som har fel. Vad Ragnhild Pohanka säger är
att det kanske finns andra tolkningar av vilka som har
asylskäl.
Vad Ragnhild Pohanka och även jag framför allt
skulle vilja veta är hur samhällets intressen förhåller
sig till de barn som har humanitära skäl. Det finns i
dag två chilenska syskon i Gävle som enligt Utlän-
ningsnämnden inte har asylskäl men som skulle kunna
ha humanitära skäl. Statsrådet säger att flyktingen
skall ges tvivelmålets fördel. Flickan har enligt egen
utsago utsatts för sexuella övergrepp av sin far. Men
Utlänningsnämnden säger: Hur skall vi veta det?
Nu görs en barnpsykiatrisk utredning. Det borde
ge Utlänningsnämnden anledning att bevilja inhibi-
tion. Men eftersom man inte tillämpar the benefit of
the doubt har man inte gjort det.
Det skulle vara intressant att höra statsrådets syn-
punkter på de här avvägningarna.