Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Också jag instämmer i mina kollegers tidigare anföranden. Vi har varit eniga i dessa frågor, och vi kommer förmodligen att bli det också när propositionen väl kommer.
Jag kan inte låta bli att ta min minister i försvar när utskottsordföranden på ett raljant sätt talar om att han inte är närvarande i en debatt som aldrig någonsin har varit den typ av debatt där ministrarna är självklara som debattörer. Nog finns det anledning med tanke på det antal interpellationer som vår bostadsminister Mats Odell har fått att fråga hur många gånger Socialdemokraterna vill ha svar på samma fråga.
Det är viktigt att vi respekterar den ordning som har funnits genom alla år. Betänkandedebatterna kör vi från utskottet. Endast i undantagsfall är ministrar med. När det däremot gäller propositionsdebatter kan det vara mycket angeläget att ministrar kommer.
Debatten som hittills har varit väcker ett antal frågor hos mig. Hur har allt detta elände uppstått på två år? Det kan jag inte begripa. Jag tycker på något vis att det finns en avsaknad av självinsikt när Socialdemokraterna målar upp denna hemska bild av vad vi har åstadkommit på två år.
Jag vet mycket väl att man kan slänga sig med statistik. Men när jag tittar i tabellerna så är en sak säker. Efter den period som de borgerliga hade majoriteten 1991-1994 var det fler färdigställda lägenheter än efter den period när Socialdemokraterna hade makten. Går man till hyresrätter under perioden 1990-2006 ökade de med 4 procent medan bostadsrätterna ökade med 36 procent. Det var under en period då vi knappast kan beskyllas för politiken.
Nej, egentligen tror jag att det aktuella läget är att den socialdemokratiska bostadspolitiken lyckades i flera avseenden men misslyckades i andra. Vi har en del problem att ta tag i. Nu håller vi ihärdigt på att ställa om och ratta om den politiken för att vi tror att människors olika behov måste tillfredsställas utifrån att det finns olika möjligheter beroende på var i livet vi befinner oss.
Just detta fick vi också veta under ett studiebesök på Bostadsforskningsinstitutet. Där var det väldigt tydligt hur det har funnits vissa svårigheter under en period. Nu försöker vi åstadkomma något. Jag tycker att man ödmjukt ska respektera att vi försöker hitta lösningar på den situation som är.
Jag skulle vilja uppmärksamma tre saker i mitt anförande. Det är allmännyttans roll, vikten av hyresrätten och dess betydelse när det gäller ungas boendesituation.
Allmännyttans roll är viktig för den svenska bostadsmarknaden. Allmännyttan har under lång tid svarat för en hel del av utbudet på hyresmarknaden. Den kommunala beslutanderätten över de egna bostadsföretagen är grundläggande. Det var därför som riksdagen beslutade att upphäva tillståndsplikten vid överlåtelse från de kommunala bostadsföretagen. En omfattande kritik har därefter riktats mot detta tillståndssystem av bland andra Lagrådet och många kommuner. Det är varje enskild kommun som ska avgöra om och i så fall hur man vill utnyttja de möjligheter som finns till överlåtelse. Därför stöder jag utskottet fullt ut i att avfärda de motionsförslag som innebär att tillståndsplikten för överlåtelse från de kommunala bostadsföretagen ska återinföras.
Hyresrätten är nödvändig för att tillgodose flexibla arbetsmarknader. Alliansen strävar efter att skapa en bostadsmarknad som har balans mellan olika boendeformer. Vi vill vända den trend som vi har upplevt som problematisk med långa bostadsköer, svartkontrakt och omfattande oreglerad andrahandsuthyrning, inte minst i Stockholm.
Vi vill ha möjlighet till individuella lösningar, inte enbart utseendemässigt utan också servicemässigt. Därför har regeringen tillsatt en utredning om tillval och frånval vid hyra av lägenheter. Utredaren ska titta på hur vi kan säkra hyresrätten genom att öka mångfalden i utbudet. Det är också något som vi arbetar hårt med för att tillgodose människors olika behov.
Ungas boendesituation är en angelägen fråga för allianspartierna. Om vi inte tillgodoser vad våra unga behöver skapar vi inte det samhälle som väcker framtidshopp. Därför har vi också sett till att det ska finnas hyresgarantier med ett statligt bidrag på 5 000 kronor till kommuner som har ställt säkerhet för avtal om hyra av bostadslägenheter. Syftet är att ge stöd till ungdomar och andra hushåll som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Förvärvsgaranti innebär att statliga kreditgarantier ställs ut för förvärv av bostad. Statens bostadskreditnämnd kan ställa ut förvärvsgaranti för förstagångsköpares förvärv av bostad. Syftet är där att underlätta för den som vill köpa sin bostad och för första gången ta lån.
Hushållens frihet att välja boendeform måste bli större, och eget ägande underlättas. Det är då bostadsbristen kan undanröjas och bostadsmarknaden bli en del av en samhällsutveckling mot större trygghet och valfrihet.
Jag är glad och stolt över att vi har en bostadsminister som underlättar för unga människor och andra utsatta grupper att komma in på bostadsmarknaden med hjälp av införda kommunala hyresgarantier som får statligt stöd.