Fru talman! En skillnad mellan den tidigare och den nuvarande regeringen är möjligen att vi ser en större uppsättning av instrument att jobba med i politiken. Det handlar inte bara om skarpa propositioner med lagförslag för att få en utveckling till stånd. Det finns också möjlighet att föra dialog med branschorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarföreträdare, bilbranschen och så vidare för att få en viss utveckling till stånd. Det är möjligt, och det vore väl egentligen det allra bästa. Bussbranschen och åkeribranschen är väldigt ivriga att sätta i alkolås på egen hand. Om det inte behövs någon tvingande lagstiftning för att få det här att bli obligatoriskt i praktiken kan det faktiskt vara en poäng.
När vi har träffat företrädare för Volvo, Saab, Toyota och andra har jag förstått att bilbranschen har ungefär samma inställning. Det har inte funnits något tvingande lagförslag om att installera krockkuddar i våra bilar, och ändå är det i dag i praktiken obligatoriskt. Man kan inte köpa en ny bil i Sverige i dag utan krockkuddar, men det har aldrig funnits något lagförslag om att det måste vara obligatoriskt.
Jag tror på ett arbetssätt där man också resonerar med branschen, fackliga organisationer, arbetsgivare och andra och får en önskad utveckling till stånd på frivillig grund. Jag tror att det kan vara en framkomlig väg också i det här fallet. Vi får se om inte det går att komma fram på ett sådant sätt när det kommer till ett avgörande. Jag skulle välkomna det.