Fru talman! Det råder stor enighet om att den cent-
rala uppgiften för rättsväsendet är att värna om den
enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. För att klara
den uppgiften måste rättsväsendets myndigheter hålla
hög kvalitet och vara kostnadseffektiva, och de måste
samverka med varandra.
Rättsväsendet måste dessutom vara flexibelt och
kunna anpassa sig till förändringar i omvärlden. Det
moderna samhället har på många sätt ändrat förut-
sättningarna för rättsväsendets verksamhet. Så ställer
t.ex. den ökade internationaliseringen och den snabba
tekniska utvecklingen ökade krav på kompetens och
genomtänkta arbetsformer. Medlemskapet i EU och
så småningom i Schengen ställer myndigheterna inför
nya administrativa, tekniska och legala frågor, men
öppnar också nya och förbättrade möjligheter att
förebygga och bekämpa brottsligheten.
Det är därför nödvändigt att vi på allvar försöker
undanröja de hinder som finns för att vi på bästa sätt
skall kunna bekämpa brottsligheten. Det kan gälla
brister i organisation, i arbetsmetoder och i regelverk.
Det är t.ex. uppenbart att den traditionellt inrikta-
de polisverksamheten inte räcker till för att bryta
brottsutvecklingen. Andelen uppklarade brott sjunker
sedan många år tillbaka, och många brott blir på
grund av tidsbrist inte utredda.
Likaså kräver flera nya ärenden domstolsprövning
och en ökad kompetens. Det är därför nödvändigt att
domstolarnas arbetsformer ses över för att kvaliteten i
verksamheten skall kunna utvecklas.
Det här är bakgrunden till det omfattande refor-
marbete som har inletts för att skapa ett modernt
rättsväsende som kan möta framtidens krav och som
kommer att innebära en betydande kvalitetsutveck-
ling. Rättsregler, organisationsstrukturer och arbets-
former förändras. Ökad samverkan mellan myndighe-
ter är också en viktig del av förändringsarbetet.
Ett exempel är det stora förändringsarbete som nu
pågår inom polisväsendet där det problemorienterade
arbetssättet gör det nödvändigt att bygga en helt ny
organisation med närpolisen som bas. Inom många
polismyndigheter har också inrättats länskriminalav-
delningar för den kvalificerade kriminalpolisverk-
samheten. Ett bättre resursutnyttjande och en kompe-
tenshöjning skapas vidare genom en översyn av ar-
betsfördelningen. Periodplanerad arbetstid införs på
fler och fler ställen. Vi måste också se över styrningen
av polisen och ta ställning till hur medborgarna skall
kunna ha inflytande över och insyn i polisens verk-
samhet. Utbildningen av poliser kommer också att
förändras i grunden.
Efter flera års utredande och överväganden i olika
sammanhang har åklagarväsendet under året genom-
gått den största organisationsförändringen sedan år
1965. Förändringarna har genomförts för att åklagar-
organisationen skall bli effektivare. Ett annat syfte
med omorganisationen var att åstadkomma ett flexib-
lare åklagarväsende. Även detta syfte har uppnåtts,
och organisationen kan med lätthet anpassas till or-
ganisationsförändringar på andra myndighetsområ-
den, exempelvis inom domstolsväsendet. Åklagar-
verksamhet kommer däremot att finnas på samma
platser som tidigare.
Inom kort kommer regeringen att uppdra åt en sär-
skild utredare att förbereda inrättandet av den nya
ekobrottsmyndigheten. Den skall svara för större
delen av åklagarväsendets uppgifter på central och
regional nivå när det gäller bekämpningen av eko-
nomisk brottslighet. Vår ambition är att myndigheten
skall kunna påbörja sin verksamheten under andra
halvåret 1997.
Det pågår också sedan flera år ett omfattande re-
formarbete för att skapa ett effektivare och bättre
fungerande domstolsväsende. Flera viktiga reformer
har avslutats under 1996. Jag tänker t.ex. på införan-
det av tvåpartsprocess, en ny instansordning i de all-
männa förvaltningsdomstolarna. Andra reformer är
nära förestående.
Vad gäller kriminalvården är arbetet bl.a. inriktat
på att begränsa användningen av fängelsestraff samt
utveckla alternativa påföljder och verkställighetsfor-
mer. Arbetet med att utveckla innehållet i verkställig-
heten på anstalter och inom frivården har fortsatt hög
prioritet.
Reformarbetet inom rättsväsendet är nödvändigt
för att myndigheterna skall kunna motsvara dagens
och framtidens krav. Myndigheternas verksamhet
skall renodlas. De skall organiseras och bemannas på
bästa sätt. Verksamheterna skall samordnas så att
rättskedjan som helhet fungerar rationellt och kost-
nadseffektivt.
I årets budgetproposition föreslås inga nya bespa-
ringar utan endast en fördelning av den besparing på 1
miljard som beslutades enligt förra budgetpropositio-
nen. 400 miljoner kronor lades ut under föregående
budgetår, och under 1997 omhändertas ytterligare 300
miljoner kronor. Detta är en väsentligt mindre summa
än det generella sparkrav på 11 % som lagts ut på
övrig statlig verksamhet. Däremot har rättsväsendet i
form av polis, åklagare och domstolar inte ålagts
några besparingar under nästa år, vad än Gun Hellsvik
påstår.
När det gäller de enskilda anslagen noterar jag att
det från olika håll kommer krav på mer pengar till
polisen. Jag vill börja med att medge att vi tidigare
inte varit särskilt bra på att utvärdera myndigheternas
verksamhet och resursanvändning. En viktig uppgift
måste därför nu vara att få en ordentlig beskrivning av
hur medlen används och om de används på rätt sätt.
Detta var också syftet med att ge Riksrevisionsverket
i uppdrag att granska polisväsendet.
Att i detta läge, och när all offentlig verksamhet
utsätts för stora besparingar, enbart kräva mer pengar
till viss verksamhet utan att samtidigt fråga efter hur
befintliga resurser används är en ansvarslös politik,
Gun Hellsvik. Ett absolut krav vi måste ställa på po-
lismyndigheterna är att de stora resurser som avsätts
för deras verksamhet i alla avseenden utnyttjas på
bästa sätt för att nå målen minskad brottslighet och
ökad trygghet.
Resultatet av RRV:s granskning ger stöd för det
fortsatta rationaliseringsarbetet. Riksrevisionsverket
visar att det finns utrymme för stora resursvinster och
kvalitetsförbättringar. Resurser som frigörs på detta
sätt kan t.ex. tillföras närpolisen och den brottsutre-
dande verksamheten.
Kravet på att tilldela polisen mer medel budgetåret
1997 grundar sig till en del på en uppfattning att
Schengensamarbetet kommer att belasta polisens
budget redan år 1997. Men det har vi inte avsett.
Ingen av oss vet i dag vilka kostnader som på grund
av Schengensamarbetet kommer att belasta polisens
budget. Däremot vet vi att det inte kommer några
stora kostnader under 1997. De stora investerings-
kostnaderna kommer senare.
För 1997 har regeringen valt att lägga den största
delen av besparingarna, 287 miljoner kronor, inom
kriminalvårdens verksamhet. Det har vi gjort därför
att beläggningen vid såväl anstalter som häkten har
minskat och därför att försöksverksamheten med
elektronisk övervakning utvidgas till hela landet från
den 1 januari 1997, vilket kommer att innebära vä-
sentligt färre fängelseplatser. Det kommer också att
finnas förutsättningar att utnyttja anstaltsplatserna
effektivare, och omorganisationen av kriminalvårdens
myndigheter kommer att leda till en mer effektiv
verksamhet. Arbetet i övrigt inriktas på att innehållet i
verkställigheten och frivårdspåföljderna skall utveck-
las ytterligare.
En angelägen uppgift för regeringens kriminalpo-
litik är även att fortsätta utvecklingen av stödet till
brottsoffren i olika avseenden. Vad gäller finansie-
ringen av Brottsofferfonden kommer den att öka. Jag
tror att även Gun Hellsvik kommer att bli nöjd.
Det stora reformarbete som inletts inom rättsvä-
sendets samtliga områden kommer att medföra upp-
sägningar och även andra omställningsproblem, så-
som ändrade arbetsuppgifter, flyttning till nya lokaler
och liknande. Till viss del är dessa konsekvenser ett
avsett och önskat resultat av reformarbetet. Vi måste
minska kostnaderna, och det måste till stor del ske
genom rationaliseringar som minskar visst personal-
behov eller frigör resurser från administration till
själva kärnverksamheten. Det kommer att bli nöd-
vändigt att fatta beslut som är smärtsamma för enskil-
da människor. Det är en viktig uppgift för de myndig-
heter som varslar och säger upp personal att ta sitt
arbetsgivaransvar. Det innebär bl.a. att man i samver-
kan med Trygghetsstiftelsen, länsarbetsnämnden och
andra vidtar åtgärder som kan hjälpa dem som blir av
med sina arbeten.
Med det är viktigt att slå fast att vi varken kan el-
ler vill avstå från att reformera våra myndigheter
enligt de linjer som har redovisats i budgetpropositio-
nen. Vi bygger nu upp ett modernt rättsväsende som
kan möta de stora förändringarna i vår omvärld och
tillgodose framtidens krav. Med de rationaliseringar
och förändringar som genomförs är ambitionen att,
om än inte genast, kunna höja kvaliteten i myndighe-
ternas verksamhet. Det är nödvändigt för att kunna
värna enskildas rättssäkerhet och rättstrygghet nu och
i framtiden.