Herr talman! När jag hörde Maud Ekendahl hörde
jag ett eko av Gun Hellsvik och hennes tidigare in-
lägg. Jag skall försöka att inte låta som ett eko av
Lars-Erik Lövdén och justitieministern i deras tidigare
meningsutbyten här, allt för att försöka undvika den
rundgång i argumenten som jag tror att vi var och en
börjar känna litet grand till mans här i kammaren.
Jag tänkte försöka att föra in några nya aspekter
på frågan om internationellt polissamarbete, som ju är
en punkt som behandlas här i dag i vårt betänkande.
Jag vill ta tillfället i akt att försöka informera riksda-
gen ganska grundligt om det arbete som pågår i rege-
ringschefernas aktionsgrupp mot den organiserade
brottsligheten runt Östersjön.
Saken är den att regeringscheferna vid sitt topp-
möte i Visby beslutade att tillsätta en aktionsgrupp
med sina personliga representanter för att bekämpa
den organiserade brottsligheten. Detta var inte förbe-
rett på förhand, utan det var någonting som växte
fram runt bordet. Det var ett problem som identifiera-
des som så stort att regeringschefernas personliga
representanter måste ta itu med det, allt för att koor-
dinera de insatser som görs nationellt och som görs
internationellt i samarbete. Jag har förmånen att vara
Göran Perssons personliga representant. Eftersom han
har koordineringsuppdraget för det samlade Östersjö-
samarbetet tillkommer också ordförandeskapet i ak-
tionsgruppen undertecknad.
Hur farlig är då den organiserade brottsligheten i
Östersjöregionen? Jag brukar säga att man får preci-
sera och nyansera hotbilden ganska ordentligt.
För det första är den organiserade brottsligheten
givetvis ett hot mot liv och egendom i de unga demo-
kratierna i Östersjöområdet.
För det andra är den ett hot mot oss i de äldre de-
mokratierna runt Östersjön. Den här typen av brotts-
lighet spiller över på oss.
För det tredje - och nu börjar det bli litet allvarli-
gare - riskerar den organiserade brottsligheten att bli
ett hot mot alla de integrationssträvanden vi har i
Östersjöområdet. Vågar inte företag etablera sig på
andra sidan Östersjön, vågar inte turister åka över,
idrottssklubbar ha utbyte, osv. går alla integrations-
strävanden i sank.
För det fjärde vet vi att fyra länder runt Östersjön
har ansökt om medlemskap i den europeiska unionen
- de baltiska staterna och Polen. Det är klart att i
slutändan kommer frågan om den organiserade
brottsligheten att vägas in när det gäller vilka länder
som skall finnas med i utvidgningen.
Vilka är då de konkreta uppgifter vi arbetar med?
För det första har vi beslutat att införa i varje land,
sammanlänkande med varandra, 24 timmar om dygnet
bemannade kommunikationscentraler där man kan
utbyta information mellan de myndigheter som har att
bekämpa den organiserade brottsligheten på fältet.
Det är nyckeln. Dessa tjänstemän kommer att få ge-
nomgå en utbildning så att man har en motsvarande
standard i alla länder. Vi kommer också inom ramen
för det befintligt Interpolsystemet att bygga upp ett
s.k. Baltkom-systemet, dvs. ett system där man kan
utbyta information på krypterad väg när man inte kan
använda öppna kanaler.
Våra myndigheter i de olika länderna är för det
andra i full färd med att genomföra gemensamma
konkreta operationer riktade mot den typ av brottslig-
het som vi bedömer som allvarligast, nämligen illegal
migration, bilstölder, smuggling och produktion av
amfetamin. Här kommer vi under våren att se gemen-
samma aktioner som vi inte av förklarliga skäl kan
berätta om i förhand utan kommer att berätta om i
efterhand.
Ett tredje område är det rättsliga samarbetet. Här
har de personliga representanterna till regeringsche-
ferna pekat ut ett antal konventioner som viktigare än
några andra. Det är naturligtvis en viktig politisk
signal att just dessa konventioner är viktigare än and-
ra, med tanke på att alla länder inte har ratificerat alla
relevanta konventioner på detta område. Det kommer
att utarbetas manualer för s.k. kontrollerade leveran-
ser, dvs. att polis och tullmyndigheter över gränserna
följer exempelvis en leverans av narkotika från t.ex.
Sydostasien till Norden utan att man slår till på vägen,
utan man försöker följa leveransen ända till dess des-
tinationsort.
Detta är en provkarta på den typ av åtgärder som
vi arbetar med i aktionsgruppen mot den organiserade
brottsligheten. Utöver detta kan man nämna en rad
olika bilaterala spin-off-aktiviteter. Sverige har haft
bilaterala överläggningar med Tyskland och Polen.
Det är unika bilaterala överläggningar på så sätt att
här har samtliga myndigheter närvarit som har att
jobba med den organiserade brottsligheten - polis,
åklagare, tull, immigrationsmyndigheter och skatte-
myndigheter - och mött sina motsvarigheter. Vi har
gott om samarbete polis-polis, åklagare-åklagare,
osv, och nu gör man det horisontellt över hela linjen.
När väl detta är sagt och hotbilden preciserad och
nyanserad vill jag understryka det som jag har under-
strukit i andra sammanhang. Det gäller att inte un-
derblåsa rädslan för den typen av brottslighet. Vi har
att bekämpa både ett reellt problem, den faktiska
brottsligheten, och ett visuellt problem, om man så
vill, dvs. den bild som vi får av den här typen av
brottslighet i medierna. Underblåser vi den typen av
brottslighet kan vi spela på primitiva känslor av en
skräck inför ryssen som kommer. Det i sig skulle
också vara ett hot mot integrationssträvandena i Ös-
tersjöområdet.
Herr talman! Jag har på detta sätt velat ge kamma-
ren en information om hur arbetet på ett konkret plan
pågår inom ramen för aktionsgruppen mot organise-
rad brottslighet. Det är ett exempel på det dagliga
arbetet i det som vi nu diskuterar här i kammaren,
nämligen bl.a. de internationella polisfrågorna. Jag
tyckte det var läge för detta och att det kanske var
intressant för kammaren att lyssna på måhända nå-
gonting nytt utöver återupprepningar av tidigare väl
kända ståndpunkter och argument.