Fru talman! I det här betänkandet behandlas mo-
tioner om hälso- och sjukvård från den allmänna mo-
tionstiden 1996, alltså motioner väckta för bra precis
ett år sedan. Inom hälso- och sjukvården sker en
mycket snabb utveckling och förändring. Medicinska
framsteg görs. Nya arbetsformer införs. Strukturför-
ändringar genomförs. Så det här känns, fru talman,
litet grand som att prata om den snö som föll i fjol.
Naturligtvis är det så att problemen inte är lösta. Det
återstår många problem. Det här betänkandet tar upp
många olika frågor. Alla förslag som vi har lagt fram
kan jag inte beröra nu, utan jag kommer att koncentre-
ra mig på några av dem.
En av de viktigaste frågorna är hur finansieringen
av hälso- och sjukvården skall ske. Människors förut-
sättningar för att växa och använda de livschanser
som står dem till buds avgörs i stor utsträckning av
deras hälsa och ohälsa. Sjukdom eller handikapp som
plötsligt drabbar eller sakta smyger sig på med åren,
utgör stora begränsningar av friheten och är en källa
till lidande. Arbetet för att förebygga ohälsa och lind-
ra och bota sjukdom samt för att underlätta för handi-
kappade är därför en central politisk uppgift. Alla
människor har rätt till sjukvård efter behov.
Detta uppnås, anser Folkpartiet, bäst om sjukvår-
den är solidariskt finansierad. Avgifter kan förekom-
ma, men dessa skall vara på en skälig nivå så att de
inte utestänger grupper av människor från att söka
vård på grund av otillräckliga ekonomiska resurser.
Med en solidariskt finansierad sjukvård uppnås bäst
målsättningen att alla individer skall behandlas med
samma hänsyn och respekt.
Fru talman! Vården måste få ta betydande resurser
i anspråk. Att det finns en väl utbyggd sjukvård är inte
bara en nödvändighet för dem som är sjuka. Det är
också en viktig trygghetsfaktor för alla andra. Folk-
partiet vill prioritera vården på många sätt. Vår priori-
tering av en politik för fler jobb genom företagande
har som en grundläggande motivering att kampen mot
arbetslösheten är nödvändig för att klara välfärden.
Därför har vi också sagt nej till stora generella skatte-
sänkningar. I stället prioriterar vi vården.
Primärvården är basen i all hälso- och sjukvård.
Tillgängligheten har ökat. Den tidigare husläkarlagen
gjorde det möjligt för människor att själva välja sin
husläkare, och väldigt många gjorde det. Sedan den
socialdemokratiska regeringen upphävde husläkarla-
gen har antalet husläkare minskat, och det har blivit
svårare att rekrytera nya. Om inte primärvårdens roll
som basen i sjukvården skall gå förlorad, måste en
satsning ske på fler allmänläkarspecialister och på att
rekrytera andra specialister till primärvården. Belast-
ningen på primärvården blir för stor om varje läkare
tvingas ta emot för många patienter.
Distriktssköterskan är lika väl som läkaren en
central person inom primärvården. Den utbildning
hon har gör att hon har en stor bredd och kan utföra
vitt skilda arbetsuppgifter både på mottagningen och i
patientens hem, både för barn och gamla.
Fru talman! För de människor som ofta måste
vistas på sjukhus är läkarkontinuiteten viktig. Men det
är också viktigt att patienten får sin egen sjuksköter-
ska från inskrivning till utskrivning på sjukhus. Det
innebär ett mindre antal personer inblandade i vården
runt patienten. Sammanhållna vårdkedjor är också
viktiga för patientgrupper som är i behov av olika
insatser inom sjukvården. En patientorienterad sjuk-
vård står för ett synsätt där kompetensen förs till pati-
enten i stället för tvärtom.
Många svårt sjuka människor vill vårdas i sitt eget
hem. I många landsting finns i dag en kvalificerad
hemsjukvård. Om landstingen och kommunerna sam-
arbetar kring detta kan stora mänskliga och ekono-
miska vinster uppnås. Folkpartiet anser att hemsjuk-
vården måste byggas ut i hela landet så att alla som
vill skall kunna få vårdas hemma.
Undersökningar visar att kvinnor ofta behandlas
annorlunda än män som patienter i sjukvården. Detta
har Leif Carlson nyligen berört. Vi delar den uppfatt-
ningen. Vi har den också i vår motion. Här är det
angeläget att vi får till mer forskning. Det gäller även
forskning kring kommunikationen mellan läkare och
patient och hur denna påverkar behandling och be-
handlingsresultat.
En speciellt svag grupp i vårt samhälle är de svårt
psykiskt sjuka. Det är därför viktigt att utvärderingen
av psykiatrireformen följs noggrant. Fler problem
inom psykiatrin behöver uppmärksammas. För unga
människor som drabbas av psykoser är det viktigt att
psykosförloppet stoppas och hävs så fort som möjligt
för att undvika ett livslångt lidande. En förutsättning
för att det skall ske är att vården är lättillgänglig för
såväl patienter som anhöriga. Därför delar vi bedöm-
ningen att en utredning bör tillsättas som ser över
patientens behov av rätt diagnostik på ett tidigt stadi-
um. En sådan utredning skulle enligt Folkpartiets
åsikt även kunna se över behovet av en rättighetslag-
stiftning för vissa kategorier av människor med psy-
kiska sjukdomar liknande den för människor med
funktionshinder.
Fru talman! Leif Carlson föreslog att man skulle
avbryta försöksverksamheten med utdelning av rena
sprutor. Vi delar inte hans åsikt. Vårt skäl till att för-
svara försöksverksamheten är att det finns en mycket
hiv-preventiv mening med att man har den. Vi har
aldrig motiverat detta med att det skulle minska kri-
minaliteten. Det här är ett sätt att se till att människor
som har ett svårt missbruk inte också skall drabbas av
en hiv-infektion. Vi har också, på grund av att den här
frågan är ganska infekterad - om man får säga så - i
Sverige, föreslagit att man tillsätter en internationell
utvärderingsgrupp som ser över den här försöksverk-
samheten.
Fru talman! Även om vi i Sverige har en mycket
bra sjukvård, också i jämförelse med många andra
likvärdiga länder, finns det naturligtvis fortfarande
brister. En del har jag tagit upp. Ekonomin sätter vissa
begränsningar, men vi anser att vården måste få mer
resurser. Med en bekämpning av arbetslösheten som
ger fler i arbete och fler som betalar skatt, tillkommer
resurser. Men det räcker inte. Andra resurser måste
också tillföras - åtminstone inom den närmaste tiden.
Men det finns fortfarande vinster att göra med kloka
effektiviseringar som kombineras med ett medvetet
kvalitetsarbete. En faktor bakom lyckade rationalise-
ringar är personalens deltagande och engagemang.
Ingen förändring blir hållbar i längden om den inte
kan samla stöd hos dem som skall leva med den.
Resurshushållningen måste bli en integrerad del av
den medicinska professionen och yrkesetiken.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom Folkparti-
ets samtliga reservationer, men jag yrkar här bifall till
reservation 2 under mom. 1.