Herr ålderspresident! Först kan man konstatera att oavsett höger eller vänster är vi alla konsumenter. Eftersom det snart är val skulle jag också vilja rikta mig till B-alliansen på den vänstra sidan i salen och säga att är det så att Vänsterpartiet kommer i regeringsställning tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är jag helt övertygad om att problemet med de brister som faktiskt finns i den proposition som vi debatterar i dag kommer att lösas på ett alldeles ypperligt sätt. Men det här är trots allt en samarbetsproposition. Både skrivelsen, och handlingsplanen, och propositionen är produkter av ett samarbete mellan Vänsterpartiet och den socialdemokratiska regeringen.
Men förutom att vi är konsumenter tar väl likheterna mellan höger och vänster slut där, verkar det som, trots att mycket av det som har kommit fram i debatten hittills enligt min mening inte har visat några enormt stora skiljaktigheter. Jag kommer att gå in på det här senare. Alla tjänar inte lika bra som vi riksdagsledamöter, och alla har inte de kunskaper som krävs för att kunna ta vara på sina rättigheter i en djungel av bitvis snåriga köpeavtal och en snårig konsumentlagstiftning. Det är just därför, herr ålderspresident, som det krävs en stark konsumentpolitik.
Vänsterpartiet ser inte hur de konsumtionsproblem som drabbar en ensamstående, långtidssjukskriven, invandrad kvinna med försörjningsansvar för tre barn ska kunna lösas av marknaden. Den kvinnan har begränsade möjligheter att göra ett bra köp. Hon löper större risk än alla vi andra att köpa en vara av dålig kvalitet eller att göra köp på kredit med ockerränta. Om produkten sedan skulle visa sig gå sönder eller vara felaktig har hon kanske svårt att tyda innebörden av det avtal hon har skrivit under - för att inte tala om hur svårt det är för henne att tyda konsumentköplagen. Kort sagt: Hon har mycket små möjligheter att få rätt gentemot näringsidkaren. Ni i B-alliansen talar mycket om marknaden, om den fria konkurrensen och den fria prisbildningen som universalmedel för alla välfärdsstatens krämpor. Det tror inte vi riktigt på.
Herr ålderspresident! Det är svårt att känna makt när man saknar rättigheter. I reservation 1 från B-alliansen kan man märka att konsumentpolitiken som vi i Vänsterpartiet och regeringen nu presenterar i den här propositionen driver och bygger på ett ovanifrånperspektiv.
Som lagstiftare måste vi ställa upp de ramar som krävs för att enskilda konsumenter ska ha någon faktisk möjlighet att ta till vara sina rättigheter.
Det är det som konsumentpolitiken bygger på. Det är den ramlagstiftning som den innebär. Detta arbete står inte i motsättning till konsumentmakten. Vår politik är en förutsättning för verklig konsumentmakt.
Kunskap sparar pengar. Konsumentverket har en ovärderlig roll när det gäller att hjälpa konsumenter att tillvarata sina rättigheter. Det sker lika mycket genom upplysning, utbildning och tillsyn över lagarna som genom opinionsbildning. Det är svårt att, som de borgerliga partierna vill, separera dessa instanser från varandra.
För att stärka konsumenternas makt krävs en kommunal konsumentvägledning som fungerar mycket bättre än i dag, herr ålderspresident. Det krävs långsiktiga satsningar för att uppnå detta. Den lokala konsumentvägledaren har möjlighet att vara ett värdefullt stöd till kommunens invånare. Det ska handla om att ge råd om hur man kan agera vid en köprättslig tvist eller om att tolka villkoren i ett avtal. Konsumentvägledarens arbete kan förebygga att människor hamnar i lånekaruseller och överskuldsättning, och det är viktigt.
Deras arbete är ett värdefullt komplement till den kommunala budget- och skuldrådgivning som är obligatorisk i dag. Det är glädjande att regeringen äntligen har tagit initiativ till att se över frågan om den kommunala konsumentvägledningen just ur aspekten hur en likvärdig nivå ska kunna uppnås i landets alla kommuner för att täcka alla invånare.
Vänsterpartiet har länge drivit frågan om obligatorisk konsumentvägledning just därför att vi anser att den här verksamheten är så viktig. För att de grupper av konsumenter som har den svagaste ställningen i förhållande till marknaden ska stärkas tror vi att det är nödvändigt att varje kommun tar ansvar för att tillhandahålla de här tjänsterna.
Det bör på sikt inte gynna enbart de enskilda konsumenterna. Vi tror faktiskt att också kommunerna gynnas av detta.
Det finns ingen motsättning mellan en obligatorisk konsumentvägledning och en verksamhet som riktar sig till de ekonomiskt svagaste grupperna.
Eftersom regeringen nu har aviserat en kommande utredning av konsumentvägledningen har jag och Vänsterpartiet valt att inte reservera oss i den här frågan, utan står bakom att det tillsätts en utredning. Vår målsättning är att vi ska få till stånd ett obligatorium med konsumentvägledning i landets alla kommuner.
Herr ålderspresident! Vänsterpartiet har fem reservationer i dagens betänkande.
Det handlar om märkning av päls. Vi vill se en skyldighet för producenter att upplysa konsumenterna om vilket djur pälsen kommer från. Helst skulle man inte köpa päls, om jag fick bestämma. I marknadens namn vill vi i alla fall se till att det blir en märkning så att konsumenterna själva kan välja, utan att vi ovanifrån säger vad de ska köpa.
Alla vill inte köpa päls från hundar som flåtts levande. Vidare bör allt kött, inte som i dag bara nötkött, vara märkt med var djuret är uppfött, slaktat och styckat. Utan ett bra märkningssystem kan inte konsumenten göra medvetna val. Det är där poängen ligger.
Det är faktiskt där poängen ligger med hela den konsumentpolitik som vi debatterar i dag. Vilka verktyg ger vi konsumenterna så att de kan vara fria konsumenter som väljer själva?
Innehållsförteckningarna på livsmedel måste tydligare ange om produkten innehåller någon genetiskt modifierad organism, alltså GMO. Det är ett krav som vi ställer från Vänsterpartiet.
Herr ålderspresident! Flickor leker med dockor och klär sig i rosa prinsesskläder. Pojkar leker med häftiga actiongrejer som låter. De har kläder med kamouflagemönster och manliga superhjältar. Kroppsfixeringen, könsrollsuppfattningen och könsrollsuppdelningen smyger sig allt längre ned i åldrarna. De föräldrar som är modiga nog att låta sin son gå till dagis i klänning riskerar att bli betraktade som galna och pojken riskerar att bli mobbad. Detta trots att vi lever i världens mest jämställda land och året är 2006.
När det gäller reklam riktad till barn har jag valt att stödja en utmärkt motion som föreslår att reklamen ska granskas ur ett genusperspektiv. I dag är det dessvärre så att den reklam som riktas till barn helt motverkar vårt jämställdhetsarbete och genomsyras av den heteronorm som samhället genomsyras av.
Jag vill yrka bifall till reservation 21.
Av samma anledning som jag nyss har nämnt har jag en motivreservation som handlar om könsdiskriminerande reklam. Som alla känner till vill Vänsterpartiet förbjuda reklam som är kränkande och förnedrande mot kvinnor eller män på grund av kön. Det är självklart att den typen av bilder försvårar vårt jämställdhetsarbete.
I propositionen finns en skrivning som kan tolkas som att regeringen eventuellt kan tänka sig att utreda frågan om ett förbud mot könsdiskriminerande reklam men bara under förutsättning att branschens egenåtgärder inte ger tillräcklig effekt.
Jag menar att regeringen kunde och borde ha gått mycket längre här. Näringslivet har redan för länge sedan bevisat att man i stort sett är inkapabel att lösa de här problemen. Vi har inte sett några riktiga lösningar.
Eftersom det inte finns något konkret förslag om det som Vänsterpartiet driver har vi lagt den här motivreservationen som i viss mån skiljer sig från den motivreservation som finns från Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Herr ålderspresident! Jag går över till den fråga som lagutskottet kanske har ägnat allra mest tid, vilket förvånar mig. Det är frågan om behörighetskraven för Konsumentombudsmannen. Henrik von Sydow nämnde tidigare att det här skulle vara ett sätt för regeringen att underlätta att tillsätta tjänsten politiskt genom att man tar bort kravet att det ska vara en jurist. Samtidigt har det aldrig någonsin lyfts upp något förslag där man helt och hållet förbjuder jurister att söka tjänsten.
Självfallet skulle Vänsterpartiet aldrig ställa sig bakom ett krav som innebär att en socialdemokrat skulle bli tillsatt på en tjänst politiskt. Tvärtom är Vänsterpartiet också kritiskt till hur det har sett ut bakåt i tiden och instämmer i mycket av den kritik som har riktats mot regeringen och framför allt statsministern mot de utnämningar som har skett.
Varför ställde sig Vänsterpartiet bakom den här motionen?
Vi ville se över detta och se på möjligheterna att likställa Konsumentombudsmannen med andra ombudsmän. Nu har vi emellertid tagit intryck av de remissvar som har kommit in till lagutskottet. Många remissvar har poängterat att man inte har kunnat ta ställning till frågan eftersom det har saknats ett beredningsunderlag. Det kan jag instämma i. Det har vi också gjort i utskottets majoritet. Vi skriver i betänkandet att behörighetskraven för Konsumentombudsmannen ska ses över. Utskottet säger att vi inte är beredda att inom ramen för det här ärendet ta ställning till hur framtiden kommer att se ut.
Vi har gett ett i stort sett öppet mandat för att man ska se över hur det fungerar. De som är insatta i Konsumentverkets organisation vet att det inte är personen konsumentombudsmannen som driver ärendena i domstol till exempel. Det finns ju andra höga jurister inom verket i dag som har de uppgifterna.
Jag ska inte gå djupare in i den frågan. Utskottet har nu öppnat och släppt det krav som fanns i den gemensamma motionen och föreslår i stället en utredning.
Avslutningsvis, herr ålderspresident, vill jag tala om att på den fråga som handlar om huruvida de offentliga tjänsterna ska ingå i konsumentlagstiftningen eller ej är utskottets svar otroligt tydligt. Vi säger att om den offentligrättsliga lagstiftningen behöver ändras - och det kanske den gör i vissa fall - ska det göras i de lagar vi i dag har, till exempel skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Vi anser fortfarande inte att det är rätt att lyfta in sjukvård och skola i konsumentlagstiftningen.
Med detta, herr ålderspresident, vill även jag rikta ett stort och varmt tack till mina utskottskolleger, oavsett partifärg. Det har varit väldigt spännande fyra år. Jag vill önska er alla en glad sommar.
Detta är lagutskottets absolut sista debatt, vilket jag beklagar. Vi som har läst riksdagens protokoll har kunnat konstatera att om de elva som avstod från att rösta hade röstat tillsammans med oss som ville bibehålla lagutskottet så hade också lagutskottet varit kvar, för då hade vi fått majoritet. Jag vet inte vilka jag ska pekat ut, men de som avstod har i alla fall ett ansvar för att lagutskottet trots allt läggs ned.
Jag vill också rikta ett stort tack till lagutskottets kansli, som på ett väldigt professionellt sätt har stöttat oss ledamöter men också skrivit alldeles ypperliga betänkanden i det arbete som har legat till grund för den lagstiftning som lagutskottet har föreslagit riksdagen att ställa sig bakom.
Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till reservation 21.