Fru talman! Jag kommer att tala om handlingsplanen för hållbar konsumtion för hushållen. Även producenterna är naturligtvis viktiga i det här sammanhanget, men regeringen har valt att spara det till en egen handlingsplan. Det här handlar alltså enbart om hushållens konsumtion.
Vad är då hållbar konsumtion? Man kan säga att det finns fyra speciellt viktiga faktorer. Det handlar om en konsumtion som främjar hälsan och miljön. Det handlar om en konsumtion som fungerar med människors privatekonomi och även bekämpar orättvisor, både i samhället här men också globalt.
Europa har 7 % av världens befolkning, men vi står för 17 % av konsumtionen. Det är alltså en ganska stor konsumtion i det perspektivet.
Regeringen har tre mål. Det handlar om att se till att det finns förutsättningar för en hållbar konsumtion. Det gäller inte minst samhällsplanering, till exempel tillgång till kollektivtrafik. Det gäller även motivation för konsumenterna. Här handlar det om ett utbud, till exempel av varor till rimliga priser. Ett konkret exempel är att se till att frukt och grönsaker inte är för dyra, för då finns det en motivation att handla nyttigt.
Det handlar också om engagemang i de här frågorna. Som en röd tråd löper kunskap. Det handlar inte om att tvinga konsumenterna att göra vissa val, utan det handlar om att man ska få kunskap så att man kan göra de här valen, både utifrån ekonomi och utifrån till exempel etisk märkning. Man gör själv valet om man tycker att det här är viktigt eller inte, exempelvis om man tycker att det är viktigt om den matta eller fotboll man köper är tillverkade av barnarbetare eller inte. Om man tycker att det är viktigt att varan inte är tillverkad av barnarbetare tror jag att det kan vara värdefullt att man faktiskt har en etisk märkning som garanterar att till exempel den här fotbollen inte är tillverkad av barnarbetare. Detta är alltså någonting som snarare stärker konsumenterna än lägger någon speciell pålaga på dem. Sedan är det ytterst det fria valet som styr vad man vill köpa.
Det är också en del saker som kommer att mätas årligen för att se hur utvecklingen ser ut. En av de sakerna är övervikt och fetma. De allra flesta bedömer att detta är en av de största folkhälsofarorna framöver. Vi går i viss mån mot samma utveckling som i USA. Lite övervikt är absolut inte skadligt, men det är när den når skadliga nivåer som vi måste bekämpa den. Det handlar om en explosion av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar inte minst, som alltså kommer redan hos barn och ungdomar i vissa fall. Detta måste bekämpas, och det tycker jag har ett väldigt nära samband med hållbar konsumtion om man ser det i ett bredare perspektiv där det inte bara handlar om miljö utan även folkhälsa. Även människorna ska hålla en längre tid.
Det är viktigt att ekologiska livsmedel finns till rimliga priser och att det finns ett utbud så att man kan välja det när man går och handlar.
Hushållen står för en rätt stor del av energianvändningen, och det är också viktigt att se hur det går till och möjligheten till miljövänlig energianvändning.
Sedan gäller det också avfall och utsläpp, inte minst från bilar.
Jag vill säga något om de motioner som kommit in. Det finns en motion som handlar om möjligheten till odling nära det ställe där man bor. Det tror jag är viktigt, både från folkhälsosynpunkt - man mår bra av att vistas i naturen och odla - och från miljösynpunkt - man mår bättre i en grönare miljö. Detta förutsätter vi att regeringen tar hänsyn till framöver, även i samhällsplaneringen, och det är också någonting som regeringen håller på med.
När det gäller konsumentpolitiken, att man inte ska styra konsumenterna, finns det ett förslag i en motion. Där säger vi definitivt nej. Som vi ser det handlar det snarare om att ge konsumenterna fler valmöjligheter genom information och ett gott utbud. Finns det inte ett utbud av till exempel ekologiska varor, hur ska då konsumenterna kunna välja det? Vi ser det alltså inte alls på det sättet.
När det gäller de saker som ska mätas finns det faktiskt vissa saker som föreslås i en motion som mycket väl skulle kunna vägleda regeringen i det fortsatta arbetet. Det handlar om att se till det totala ekologiska avtryck som man gör, alltså allt man gör i sin konsumtion som påverkar miljön. Det handlar om att det finns mer eller mindre farligt hushållsavfall, vilket faktiskt kunde vara intressant att titta på, och det handlar om utsläpp från gamla bilar kontra nya bilar. Detta har vi ingenting emot att man lägger in, men det står inte i motsats till nuvarande mål, som vi tycker är väldigt bra.
Däremot vill jag motsätta mig ett förslag i Folkpartiets motion som handlar om att man ska lyfta ut folkhälsan. Vi tror att det skulle vara väldigt allvarligt att man bara tittar ensidigt på miljön och struntar i folkhälsan. Sedan föreslår Folkpartiet att vi av någon anledning ska lyfta in handelspolitiken i detta. Vi ska alltså lyfta ut folkhälsopolitiken och lyfta in handelspolitiken. Där är det så att redan i dag är vår handelspolitik sådan att vi står för frihandel, men jag kan mycket väl tänka mig i framtiden att man även nämner det i det här sammanhanget. Även om det redan är vår politik kanske det kan vara värt att nämna även i det här sammanhanget. Men då bör man snarare lyfta in fler områden än lyfta ut viktiga områden som exempelvis folkhälsopolitiken.
Jag vill säga någonting kort om offentliga tjänster. Där föreslås att man ska lyfta in de rättigheter vi har som medborgare, till exempel att lyfta in när vi till exempel tar del av sjukvård och skola i gällande konsumenträttsliga lagar. Jag är väldigt orolig för en sådan utveckling. Som jag ser det är de medborgerliga rättigheterna starkare än konsumenträtten. Man har också en unik möjlighet som medborgare, och det är att man har kollektiva rättigheter. Det innebär till exempel att om man dömer ut miljön på en skola är det inte bara den eleven som har klagat eller tagit hjälp av sina föräldrar för att klaga som får rätt, utan det gäller alla. Jag är rädd för en utveckling där det bara blir den starke, den som skriker högst, som får rätt. Det är ju faktiskt så det ser ut i konsumentlagstiftningen. Där handlar det ju om en marknad där man har handlat en tjänst. Det här öppnar också upp för avgifter. Konsumentlagarna är ju sådana att det bara är om man har betalt en vara som man har rätt att klaga på den. Vad händer då med dem som inte har råd med höga avgifter eller försäkringar? De riskerar ju att ställas utanför.
Jag är alltså inte beredd att jämställa de medborgerliga rättigheter vi har i välfärden med den fria marknaden. Jag tycker att det egentligen är väljarna som ska göra det ställningstagandet i allmänna val där vi har olika alternativ som står emot varandra, till exempel det medborgerliga perspektivet med en stark välfärd och att marknaden ska begränsa sig till exempelvis när man går till affären men inte när man går till skolan. Jag tycker att väljarna får göra det valet då. Då bestämmer man även skattesatsen, för den är ju helt avgörande för att man ska kunna bekosta skola, vård och så vidare. Jag är rädd att vi hamnar i en situation där vi säger: Tyvärr, skattepengarna räcker inte till mer än så här - nu tar vi ut avgifter!
Och så utestängs många.
Detta handlar alltså om mycket stora frågor. Vi har redan stärkt det medborgerliga perspektivet, exempelvis genom en vårdgaranti. Får man inte vård inom tre månader har man rätt att söka sig till ett annat landsting. Det finns diskrimineringslagar. Om man blir mobbad i skolan eller kränkt på grund av kön eller sexuell läggning har man alltså rättigheter att överklaga. Skolan har det ansvaret. Jag är beredd att samarbeta fullt ut genom att stärka de medborgerliga rättigheterna, men jag vill inte nedgradera dessa rättigheter genom att överföra dem till konsumenträtten.
Avslutningsvis vill jag säga att jag trivs mycket bra i lagutskottet, och jag är tacksam för möjligheten att få vara med medan det fortfarande finns. Lagutskottet är ett utskott som få aktivt söker sig till, men det är också väldigt få som aktivt vill lämna det. Tvärtom vill många vara kvar.
De frågor som lagutskottet behandlar är intressanta och har en fantastisk spännvidd. Vår kanslichef har uttryckt det på ett bra sätt när han sagt att det gäller frågor från vaggan till graven. Det finns frågor som till och med rör oss före vaggan eftersom vi kan behandlar frågor om insemination, alltså innan man blir till. Detsamma gäller efter döden. Det finns frågor som rör arv, identifiering genom dna och så vidare. Det är enormt viktiga frågor som engagerar många.
Jag är glad att ha fått vara med i lagutskottet. Jag instämmer med tidigare talare och hoppas att dessa frågor även utan lagutskottet får minst lika stort utrymme framöver.