Fru talman! Jag vill börja med att säga att anledningen till att jag i början av mitt anförande inte nämnde detta med offentliga tjänster var att jag var osäker på hur mycket jag skulle hinna ta upp. Jag ville inte utlova något som jag sedan inte kunde hålla. Min tanke var att anförandet huvudsakligen skulle handla om handlingsplanen. Jag hann också säga allt jag ville säga om den.
När det gäller Martin Andreassons fråga tror jag inte att det ena utesluter det andra. Jag är helt övertygad om att ifall vi inte får en rättvis utveckling i världen, inklusive hänsynstagande till miljön, kommer samhället inte heller att vara socialt hållbart på längre sikt, vare sig i de länder som det berör eller i Sverige, för världen hänger ju ihop. Det man inte tar itu med nu får man ta itu med i ett senare skede, och då kan det vara mycket svårare att komma åt problemen. Jag anser alltså att det hela hänger ihop.
Jag kan ge rätt i att det finns vissa saker som ibland lite grann kan motsäga varandra. Ett exempel på det är handel. Å ena sidan är det mycket positivt med frihandel, alltså att alla länder ska kunna konkurrera på lika villkor. Å andra sidan har vi transporterna, som tär på miljön. Nu tror jag inte att detta är en omöjlig ekvation. Om man till exempel satsade på ekologisk livsmedelproduktion skulle det framför allt kunna ske i närområdena, och därmed skulle man slippa transporterna. Sedan finns det förstås andra transporter som kanske går över hela jordklotet.
När det gäller handelspolitiken gäller det att ta bort EU:s jordbrukssubventioner, för det handlar om att dumpa vårt överskott i tredje världen. Allt hänger alltså ihop och det är inte lätt, men jag tror inte att man ska släppa på ambitionerna att ta hänsyn både till miljön, det sociala och det ekonomiska. Jag tror att det är möjligt.