Fru talman! Folkpartiet efterlystes tidigare i de-
batten. Inge Carlsson! Här är vi. Vi är inte någon
annanstans; vi deltar naturligtvis också.
Fru talman! Larmrapporter om att strålning från
mobiltelefoner kan orsaka nervskador, cellföränd-
ringar och cancer har faktiskt duggat tätt de senaste
åren, men resultaten är omtvistade, och det finns lika
många forskningsrapporter som tyder på att telefo-
nerna är ofarliga. Vi har helt enkelt för lite kunskap
för att veta någonting säkert om mobiltelefonernas
hälsorisker i dag.
Lika lite som det är bevisat att telefonerna är far-
liga kan vi hävda att de är ofarliga, men de resultat
som har presenterats hittills ger definitivt anledning
till eftertanke.
Exponeringen skiljer stort mellan olika telefon-
modeller, men mätningarna kontrolleras inte av några
myndigheter eller oberoende forskningsinstitut, och
tillverkarna vill inte redovisa sina mätvärden. Det
borde väl ändå vara naturligt för mobiltelefontillver-
karna att ge konsumenterna själva möjlighet att be-
döma vilka faktorer man vill väga in när man skaffar
en mobiltelefon. Att på det här sättet hemlighålla
uppgifter om strålningsvärden tyder på en förmyn-
darmentalitet som inte hör hemma i ett modernt sam-
hälle. Om inte tillverkarna vill offentliggöra uppgif-
terna bör vi hjälpa dem på traven och lagstifta i frå-
gan.
Försök har visat att det finns en koppling mellan
strålning från mobiltelefoner och negativa biologiska
konsekvenser. Bl.a. tyder resultaten på att balansen
mellan viktiga joner och enzymer i cellerna kan rub-
bas och att elektromagnetiska fält underlättar bildan-
det av s.k. fria radikaler - kraftfulla oxidanter som
kan förstöra cellernas grundfunktioner.
Undersökningar som bl.a. genomförts i Sverige
visar att mobiltelefonanvändare känner av huvudvärk,
koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar och trött-
het som de förknippar med användning av mobiltele-
foner. Exponeringen misstänks också påverka minnet
och arvsmassan samt ge förändrat blodtryck. Sam-
bandet med tumörer är omdebatterat. Ett forskarlag
från Australien har rapporterat om fördubblad cancer-
frekvens hos cancerkänsliga möss som utsatts för
radiostrålning av samma typ som från mobiltelefo-
nerna - en undersökning som avvisats som irrelevant
av mobiltelefonindustrin. Vi vet redan i dag att starka
mikrovågor är farliga. Det vi inte vet ännu är om svag
strålning också kan ha långtidseffekter på hälsan.
Det som framför allt ger anledning till eftertanke
är att dagens mobiltelefonantenner hålls så nära hu-
vudet och att en så stor andel av befolkningen är
utsatt för denna exponering. Dessutom kan effekter
som höjd cancerrisk ge genomslag först om kanske
10-30 år. Lägg härtill, fru talman, att själva använd-
ningen av mobiltelefoner har ändrats dramatiskt de
senaste åren - från korta affärsmeddelanden till nu-
mera långa samtal med familj, vänner och bekanta,
och även konferenssamtal som kan vara upp till flera
timmar. Dessutom har användarnas snittålder sänkts
dramatiskt under de senaste åren. Det är inte alls
ovanligt att tonåringar själva förfogar över sin egen
mobiltelefon och använder den i stort sett till alla sina
privatsamtal.
Användandet ökar såväl i omfattning som i fre-
kvens och går allt längre ned i åldrarna. Se bara hur
statliga Telia marknadsförde mobiltelefoner till barn.
Målgruppen var barn i åldern 7-12 år. Fru talman!
Innan barnen ens har fått sina riktiga tänder ska de ha
en mobiltelefon.
Detta är starka skäl till att man måste aktualisera
och ifrågasätta nu gällande gränsvärden och omedel-
bart klargöra om de behöver skärpas. Det är detta som
är en hel del av frågan: Behöver de skärpas? Ett
gränsvärde är ingen konstant utan måste revideras i
takt med att kunskaperna ökar och sammanhangen
förändras. En tillsynsmyndighet måste också utses för
kontroll av strålningsvärdena.
Fru talman! Jag får med det här yrka bifall till re-
servation 1 men också anmäla stor sympati för övriga
reservationer.