Fru talman! Inge Carlsson tyckte att det var
mycket tyckande från tidigare talare. Det kan man
inte anklaga Inge Carlsson för i hans inlägg. Jag hade
väntat mig att det skulle komma något utförligare
motiveringar från den socialdemokratiska sidan till
varför man landar på de åsikter man har. Jag noterade
mest en upprepad inläsning till protokollet av vad
man redan säger i utskottets betänkande. Det gav
kanske inte så mycket nytt.
Strålning är på gott och ont, säger Inge Carlsson.
Det är naturligtvis sant. Det som är bekymmersamt
och som jag tror oroar mig och många fler människor
är den snabba tillväxt av antalet olika apparater och
olika strålningskällor som vi omger oss med i det
moderna samhället.
Det skulle vara intressant att höra ett resonemang
från Inge Carlsson och socialdemokraterna om hur
man ser på den samlade mängden strålning i elektro-
magnetiska fält, radiofrekventa fält och annat som vi
får i vårt samhälle i våra bostäder och i våra lokaler.
Känner Inge Carlsson ingen oro för detta som
forskningen har så svårt att mäta? Man mäter ofta
varje enskilt objekt, och man sätter gränsvärden för
varje enskild mobiltelefon. Det är väldigt lite forskat
kring de samlade effekter.
Jag skulle också vilja höra hur Inge Carlsson ser
på att personer med anknytning till enskilda stora och
starka företag också finns verksamma i forsknings-
världen. De sätter ibland t.o.m. sin prägel på forsk-
ningsrapporter. Känner Inge Carlsson och socialde-
mokraterna ingen oro för detta? Det borde inte få
finnas minsta misstanke om att det finns lojaliteter
som gör att det inte blir förutsättningslös forskning
som styr de rapporter man tar fram.
Jag och Centerpartiet känner en oro för det. Det är
vad vi påpekar i vår reservation. Här borde staten
känna ett ansvar för att det blir en verkligt oberoende
forskning. Jag är lite förvånad att inte socialdemo-
kraterna skulle kunna bejaka en forskning av den
typen på området.