Fru talman! Det var onekligen ett nytt och intres-
sant argument för monarkin som formulerades på
slutet, och de märgfulla citaten var också intressanta.
De visar väl dock framför allt att nämnda bestämmel-
ser icke kan tolkas efter bokstaven utan får ses med en
viss historisk förståelse.
Det är egentligen inte min uppgift att förklara var-
för regeringen inte har lagt fram något förslag om
förändring av regeringsformen och successionsord-
ningen i detta avseende. Vi har helt enkelt förståelse
för att man inte har gjort det. I detta sammanhang
tycker jag att det räcker med det argument som jag
faktiskt antydde. Då menar jag det som Anders John-
son kallade "det första argumentet", nämligen att en
konstitutionell fråga som har med monarkens ställning
att göra, som den formuleras i regeringsformen och på
annat sätt i grundlagarna, bör utredas. Den bör utredas
icke bara som varande en religionsfråga, utan i så fall
genom en parlamentarisk utredning.
Bekännelsekravet är en väldigt tung paragraf i åt-
skilliga regeringsformer. Jag vill minnas att det var