Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Staten och trossamfunden - grundlagsfrå- gor m.m.

BIRGITTA HAMBRAEUS (c), 1998-06-03 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Också jag vill gärna fortsätta i den

vänliga stil som har karakteriserat det här meningsut-

bytet. Jag tror att vi i riksdagens kammare skulle må

väldigt väl av att ha en artig och vänlig stil mot var-

andra i flera ärenden. Jag tycker att de föregående

talarna har varit kvicka, välformulerade, kunniga och

klargörande i sina anföranden och repliker.

Riksdagen har all anledning att vara till freds med

det beslut som vi nu kommer att fatta om en hållbar

relation mellan staten och Svenska kyrkan.

Staten har ju fr.o.m. Gustav Vasa styrt kyrkan. Se-

dan Alva Myrdals utredning på 1960-talet har rege-

ringar förgäves försökt finna allmänt acceptabla for-

mer för förhållandet mellan kyrkan och staten som

passar för vårt mångkulturella samhälle.

Centerpartiet har årtionden igenom slagit vakt om

en öppen folkkyrka i hela landet, ekonomiskt stödd av

oss alla. Detta har mycket starkt gehör hos svenska

folket, oavsett om man går i kyrkan och anser sig vara

kristen eller ej. Man ändrar inte på fyrahundraåriga

traditioner utan vidare.

De enastående märkliga kyrkobyggnaderna, som

uppfördes av socknens folk, lämnar man inte över till

en liten aldrig så from religiös grupp. De tillhör alla.

Vi är tacksamma för den högtstående kultur som en

god ekonomi möjliggjort, med välvårdade byggnader,

stor konst och kvalificerade musiker, som kunnat ge

ovärderliga upplevelser både för kyrkobesökare och

körsångare i alla åldrar.

Även de som tillhör andra samfund är delaktiga i

Svenska kyrkans kulturella värden. Den värme och

värdighet som kyrkan kan ge vid livets högtidsstunder

vill få mista. Och vi vill behålla den trygghet som det

innebär att kyrkan står där, öppen också för tvivlare

och likgiltiga, om vi skulle behöva den en gång, öp-

pen för alla som vill tillhöra henne, utan krav.

Ingen regering har ens försökt sig på att utmana

folkviljan, och vi har dragits med övergångsbe-

stämmmelser i regeringsformen sedan 1970-talet. Nu

var tiden mogen, och kyrkominister Marita Ulvskog

har i samråd med Centerpartiet lyckats förena offent-

liga utredningar och inomkyrkliga utredningar med

breda remisser bl.a. till varenda församling och

kommit fram till ett förslag som fått mycket stor upp-

slutning.

Centerkvinnorna vill understryka hur viktigt det är

att kyrkan nu har kvinnliga präster och att det måste

bli slut med trakasserier mot dem. Jesus bröt mot den

massiva mansdominansen i sitt samhälle och omgav

sig med både män och kvinnor. Det var oerhört revo-

lutionerande på den tiden. Han gav uppdraget åt Ma-

ria Magdalena att först av alla tala om för bröderna att

han uppstått från de döda. Både mäns och kvinnors

erfarenhet behövs för att förstå och uttolka Bibeln och

förvalta sakramenten. Därmed förmedlas också den

djupa kristna vissheten om alla människors lika värde.

Kyrkominister Karl Boo lät jämställdhetslagen gö-

ra det självklart att kvinnor har lika rätt till prästämbe-

tet som män. Vår motion har fått en tillfredsställande

behandling i och med att utskottet på s. 22 i betän-

kandet säger att jämställdhetslagens bestämmelser i

princip också fortsättningsvis kommer att gälla för

Svenska kyrkan.

I dag tar vi de grundlagsändringar som, om de be-

kräftas av den nyvalda riksdagen i höst, kommer att

ge Svenska kyrkan och de religiösa samfunden en

grundlagsfäst roll i samhället fr.o.m. den 1 januari år

2000.

Fru talman! Det känns högtidligt, även om beslutet

inte omges med några yttre fanfarer. Jag är stolt över

att ha fått vara med i KU vid detta historiska beslut

och yrkar bifall till utskottets hemställan.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA HAMBRAEUS (c): Staten och trossamfunden - grundlagsfrå- gor m.m. (1998-06-03) — PRESS0