Fru talman! Det kan naturligtvis finnas en viss
ideologisk grundskillnad som slår igenom - det an-
tydde jag också - förhållandena i kyrkomötet. Den
borgerliga sidan och de s.k. politiskt obundna föror-
dade äganderättsalternativet. Sedan kan jag hålla med
om att det rent praktiskt och på kort sikt inte förefaller
vara så stor skillnad mellan de olika alternativ som nu
är aktuella - lagstiftningsalternativet och äganderätt-
salternativet.
Jag kan ändå tycka att det hade varit lämpligt att
på ett tydligare sätt markera kyrkans nya självständiga
ställning genom att välja äganderättsalternativet. Det
är riktigt som Pär-Axel Sahlberg säger att det finns
vissa oklarheter på vilken nivå exempelvis äganderät-
ten skall läggas i olika avseenden inom kyrkan. Om
man nu har tänkt sig att kyrkan skall vara självständig
är det faktiskt rimligt att man själv får försöka att med
det goda uppsåt som säkert finns där lösa de här pro-
blemen. De är inte på något sätt olösliga juridiskt eller
på annat sätt.
Det som jag ändå tycker är litet konstigt i själva
argumentationen är att det vid ett sådant här trots allt
frigörande av kyrkan fortfarande skall vara nödvän-
digt att riksdagen, med propositionens ord, skall ta ett
delansvar för att kyrkan lever upp till sitt ändamål
med denna egendom.