Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:151 om vårdpersonalens situation m.m.

CHATRINE PÅLSSON (kd), 1998-02-12 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! För en vecka sedan besökte jag väst-

kusten. En dam bad att få tala med mig i ett enskilt

utrymme. Hon ville tala med mig som är sjuksköter-

ska och har jobbat under många år. Hon ville berätta

för mig om sitt dilemma.

Hon arbetade som undersköterska i ett gruppbo-

ende och hade vid fem sex tillfällen talat med sin

närmaste chef om ett antal åldringar i detta gruppbo-

ende som plötsligt hade blivit förvirrade och glömska.

Hon hade frågat om dessa åldringar inte skulle utre-

das, eftersom det kunde vara något annat fel på dem.

Men hon fick svaret att det inte gick.

Hon frågade mig vad hon skulle göra, vilka möj-

ligheter hon hade och vad jag tyckte. Jag sade till

henne att varje åldring har rätt att bli utredd för att

man skall se om det är fråga om senildemens eller

något annat.

Detta måste sägas tydligt eftersom dessa åldringar

inte själva kan ställa sig och kräva detta. Deras sjuk-

domssituation gör att det inte är möjligt.

Margot Wallström sade mycket riktigt om struk-

turförändringarna inom svensk sjukvård. Det är bara

så att senildemens inte går att operera. Senildemens är

en sjukdom och åldrande generellt som kräver en helt

annan struktur på omvårdnaden. Det krävs omvård-

nadspersonal som har god utbildning, som är kompe-

tent och som vet hur man skall åstadkomma bäst

vårdkvalitet även för dessa människor.

Jag vill ta upp en annan fråga som gäller den etis-

ka dimensionen av detta. Jag menar inte enbart den

etiska dimensionen på människor som får sjuk vård

eller icke-vård, som jag brukar kalla det. Jag vill veta

hur det blir med det etiska medvetandet för persona-

len? Dessa personer har gått en bra utbildning och har

lärt sig de etiska principerna om människorvärde, och

de vill göra allt. Sedan ser de att det inte fungerar.

En dam sade att det inte längre går utan att man

måste avskärma sig för att klara jobbet.

Vad får det på sikt för effekter på den totala vår-

den om människor avskärmar sig rent medmänskligt

och mer eller mindre prostituerar sig därför att de

måste klara av jobbet och att de känner att de inte kan

göra det på rätt sätt.

Alla rapporter som vi har fått om sjuk vård är för

mig nog för att se allvarligt på detta. Jag vet att vi har

många läkare och många sjuksköterskor. Dessvärre är

det väl så att väldigt många av dem har fått administ-

rativa uppgifter. De gör i dag inte det som de är allra

bäst på. Det har blivit en modetrend att doktorn skall

vara mer ekonomiskt intresserad och lägga fram bud-

getar osv. Även om antalet är stort vet vi någonstans

också att vi i dag kan bota många fler sjukdomar än

tidigare och även lindra många kroniska sjukdomar.

Då måste man naturligtvis ha resurser till det.

Jag vill ställa ytterligare en fråga. Hur kommer det

etiskt att bli om vårdpersonalen känner att den måste

avskärma sig för att orka?

Debatten

Hämtad sida: 13

13 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CHATRINE PÅLSSON (kd): Svar på interpellation 1997/98:151 om vårdpersonalens situation m.m. (1998-02-12) — PRESS0