Fru talman! Jag vill tacka Chatrine Pålsson för
interpellationen och Margot Wallström för svaret. Det
är mycket i svaret som är positivt, men jag tror också
att ministern instämmer i att vi har en stor kris i vår-
den och omsorgen i dag. Därför är debatten om just
vårdpersonalens situation viktig.
Det har här talats om möjligheterna att föra fram
kritik. Jag vill visa på den undersökning som vårdför-
bundet SHSTF har gjort bland sina medlemmar. Det
visade sig att så många som 80 % av de tillfrågade
sjuksköterskorna säger att de ofta eller ibland upp-
täcker trycksår hos sina patienter. Lika många varnar
för den undermedicinering som sker i dag. Så många
som 12 % säger att de också har hittat kvarliggande
katetrar. Detta måste ändå vara ett tecken på att vi har
en klar underbemanning av vårdpersonal i dag.
Kommun Aktuellt har skrivit larmrapporter om att
ständiga nedskärningar bränner ut personalen. Det
gäller vården men även skolan och annan kommunal
och landstingskommunal verksamhet.
I Margot Wallströms och mitt eget hemlän Värm-
land slog en klinikchef larm strax efter nyår i ren
desperation. Han sade att gränsen verkligen är nådd.
Det som nu händer på hans klinik är inte längre etiskt
och moraliskt försvarbart. Vi bedriver rovdrift på vår
personal, och beläggningen ligger långt över rimlig
nivå, sade han. Det finns alltså just nu inte resurser att
ta emot alla prioriterade patienter - det här handlar
om en kirurgklinik. Prioriterade patienter är i det här
fallet människor som riskerar att få allvarliga men
eller ett allvarligt försämrat tillstånd om de inte får
operation i tid.
Liknande exempel kan vi säkert hitta var vi än gör
nedslag i Sverige. Det behöver inte bara gälla Värm-
land, utan andra debattörer har också tagit upp detta.
Vi är rörande eniga om att det inte är bra ställt i Sve-
rige i dag. Men vården, omsorgen och skolan är väl-
färdens kärna, och det vet jag att Margot Wallström
också tycker. I svaret på interpellationen tar statsrådet
bl.a. upp de statsbidrag som nu kommer kommuner
och landsting till del fram till år 2000. Det kommer
enligt statsrådet att innebära att sjukvården och äldre-
omsorgen tillförs mer pengar så att sjuka och gamla
skall få det bättre.
Jag tror att det är en bra utveckling att kommuner
och landsting får mer pengar. Men min direkta fråga
till statsrådet är: Tror Margot Wallström att dessa
pengar räcker för att råda bot på de problem vi ser i
dag?
Vidare i svaret till Chatrine Pålsson nämner Mar-
got Wallström tillsynsmyndigheten. Jag tänker i första
hand på den regionala tillsynen som länsstyrelserna
ansvarar för i dag. Jag kan återigen gå till vårt hem-
län. Jag vet att man där på grund av resursbrist har
tvingats skära ned just på avdelningen som ansvarar
för den sociala tillsynen, alltså att bestämmelserna om
vård och omsorg efterlevs ute i kommunerna. Detta
upplever man just nu som ett väldigt stort problem.
Margot Wallström tog också upp gränsdragnings-
problematiken i den regionala tillsynen, och jag skulle
vilja att statsrådet utvecklade det litet mer.