Fru talman! Jag vänder mig först till Margot
Wallström och vill kommentera den värmländske
klinikchef som vi just nu tydligen debatterar. Det är
väl så, Margot Wallström, att han gjorde sina uttalan-
den mot bakgrund av att han skulle bli utsatt för yt-
terligare besparingar i år. Efter att ha slagit larm slapp
dock hans klinik att bli utsatt för ytterligare bespa-
ringar. Jag vill därmed inte säga att han fick sina
pengar. Drar man undan pengar och sedan stoppar in
pengar igen kan den debatttekniken användas. Då kan
det ju sägas att man får nya pengar men riktigt så var
det inte i det här fallet. Klinikchefen i fråga fick inga
nya pengar. Däremot slapp han ytterligare besparingar
men det var efter det att han, som sagt, klart och tyd-
ligt hade slagit larm.
Jag håller med Margot Wallström när hon säger
att vi har en fantastisk och modig personal. Det är
precis vad vi har i vårt land. Det är väl därför som
kvaliteten i vården ändå ligger på en relativt bra nivå.
I dag diskuterar vi dock de brister som håller på att
uppstå. Margot Wallström tror inte att vi har någon
medicinsk kris. Själv tror jag att den här diskussionen
handlar om att vi i vissa avseenden är på väg mot en
medicinsk kris. Det handlar alltså inte bara om en
förtroendekris.
Jag förstår att Margot Wallström hade väldigt
många frågor att svara på i sitt inlägg. Själv ställde
jag två frågor i mitt inlägg. En av mina frågor vill jag
upprepa eftersom jag tror att den är central. Det gäller
resurser till kommuner och landsting. Min fråga är
således: Tror Margot Wallström att de 16 miljarder
kronorna - jag tror att det egentligen är flera statsråd
som intecknar dem på sina områden - verkligen
kommer att göra att man fram till år 2000 kan komma
till rätta med de problem som finns inom vården och
omsorgen? Jag skulle gärna vilja ha en kommentar
om detta.