Fru talman! Jag skulle återigen vilja trycka på de
undersökningar som visar på att varannan sköterska
vill byta jobb och att hela 10 % av sköterskorna helt
och hållet vill lämna vården.
När jag var flicka - visserligen är det nu några år
sedan dess - var det faktiskt en dröm för många flick-
or att få bli sjuksköterska eller hårfrisörska. Det var
höjdarjobb som många drömde om. Därför tycker jag
att det här är extra alarmerande. Jag tror att väldigt
många verkligen skulle vilja jobba inom vården. Vad
händer i slutändan i ett samhälle om sköterskejobbet
blir ett arbete som inte är attraktivt och som folk inte
längre söker sig till? Jag tycker att det är en skräckvi-
sion.
Jag skulle vilja ha svar på ett par frågor. Har ni
räknat på nettoeffekten av de 16 miljarder kronor som
tillförs kommunerna? I söndags talades det i TV om
en kommun som hade fått drygt 16 miljoner kronor av
de extra resurserna. Netto fick man dock ca 2 miljo-
ner kronor. Staten hade nämligen samtidigt lämpat
över en del nya uppgifter på kommunen. För hela
riket skulle det, om det här är proportionerligt, betyda
en förstärkning på kanske enbart 2 miljarder kronor.
Jag undrar om ministern har tittat på den biten.
Varför inte frigöra mera resurser till vården genom
att införa riks-FINSAM, som vi i Folkpartiet har tjatat
om? Det har ju visat att om man får mera resurser kan
de läggas på vården.