Fru talman! Vad jag försökte säga var att skolforskning inte är något enhetligt begrepp. Det handlar om lärarforskning och om hur läraren skulle kunna bli en reflekterande lärare om man hade det portföljsystem som man lärt sig från Australien. Det var där UVK kom till med Berit Askling som ordförande. Jag var med i den politiska debatten om UVK, men det var inte Thomas Strand. Då handlade det inte om skolforskning i alla dess former.
Det jag säger är att en del av den utbildningsvetenskapliga forskningen har legat där, men den återkommer på många andra ställen inom forskningen som är disciplininriktad. Den del av forskningen som gäller den reflekterande läraren skulle ha sitt ursprung i lärarutbildningen. Det har vi aldrig någonsin sagt nej till.
När Alliansen kom till makten ville Socialdemokraterna helt plötsligt göra UVK till ett ämnesråd och ge det samma tyngd som övriga ämnesråd vid Vetenskapsrådet. Vi har inte tyckt att det varit läge för det, vilket inte heller Socialdemokraterna tyckte på sin tid. Den har nämligen inte lyckats få den omfattning och den tyngd och storlek som skulle göra den jämförbar med andra ämnesråd. Det är det diskussionen har gällt, inte den skolforskning som finns på många andra ställen.
Vi har hela tiden velat ha en utveckling på lärandet och lärarens roll liksom på undervisningens och utbildningens roll i ett föränderligt samhälle. Vi har verkligen satt framtidens glasögon på dagens problem, för att tala klartext. För att vi inte ska fastna i ett gammalt mönster som bara lappas och lagas har vi tagit nya tag inom alla områden.