Fru talman! Nej, vi ska inte backa in i framtiden. På den punkten kan vi vara överens och eniga.
Jag säger inte att vi ska återuppväcka exakt de gamla branschprogrammen. Däremot är något som motsvarar branschprogrammen en bra idé. Det var en bra idé och det kommer att vara en bra idé, tror jag. När man lyssnar på både fackliga organisationer och företagarrepresentanter kan man höra att de tycker att det här var bra.
Det var faktiskt ingen detaljstyrning därför att branscherna själva problemformulerade och hittade lösningar. Det är det som är vitsen med branschprogrammen. Man möts från företagssidan, från akademin och från samhället och ser tillsammans hur man kan utveckla svenskt näringsliv och svensk exportindustri. Det tror jag är jätteviktigt.
När det gäller just skolforskningen tror jag inte heller att Emil Källström och de borgerliga vill detaljstyra, men ni tillhör ändå regeringssidan och har ingång direkt till utbildningsministern. När man nu antar ett sådant här yrkande bör man ju fundera över det. Det är ett tillkännagivande där vi ju tillsammans säger att vi inte är riktigt nöjda med det som har varit hittills. Då har ni ändå haft makten i fem år. Vi hade den innan. Då kan vi enas om att vi inte är nöjda med tingens ordning. Det säger ni också.
Hur kan vi då stärka samverkansuppgiften? Hur kan vi se till att forskning kommer skolan mer till del? Hur kan vi få fler yrkesverksamma lärare? Det är en viktig fråga. Jag förväntar mig att Emil Källström ihop med kollegerna i den borgerliga alliansen nu sätter sig ned med Jan Björklund och säger: Nu måste vi göra någonting åt detta, för vi är eniga i utskottet om att det inte är bra som det är nu. Den förväntan har jag på er.