Fru talman! En modern politik för forskning och innovationer och högre utbildning - det är svårt att separera dessa områden; det har vi inte minst sett här i debatten i dag - bör ha målsättningen att i dag och i framtiden skapa nytta, utveckling och välstånd i Sverige och för hela världen.
Den senaste forsknings- och innovationspropositionen innebar en historisk satsning på svensk forskning och på arbete med innovationer. Nu påbörjas så smått arbetet med dess efterföljare, men det kan vara värt att se tillbaka på de målsättningar som präglade den proposition vi nu har och som bör prägla forsknings- och innovationspolitiken ett bra tag framöver.
Ett av målen är att stärka forskningen, både grundforskning och tillämpad forskning. En grundforskning av hög kvalitet är själva basen för forskningen, men samtidigt behöver vi stärka insatserna för att nyttogöra forskningsresultaten. Här har vi sett en kraftig förstärkning av medlen.
Det andra målet är hög kvalitet och relevans i forskningen. Vi kan inte vara bäst i världen på alla områden. Vi är väldigt bra på många områden, och vi har en hög lägstanivå, men vi behöver fler områden där Sverige kan toppa resultatligan. Det har skett tidigare och kommer också att ske framöver i samverkan med näringslivet som också har investerat väldigt mycket i forskningsmedel.
Det tredje målet som man bör lyfta fram är att forskningen ska komma till nytta. Vi blir i en globaliserad värld allt mer beroende av att våra exportprodukter har ett högt kunskapsinnehåll. Det förutsätter satsning på forskning av hög kvalitet och att näringslivet omsätter ny kunskap i varor och tjänster för världsmarknaden. Det är viktigt med ett väl fungerande system för kunskapsöverföring mellan lärosäten och näringsliv. Det är en av grunderna för att forskningsbaserade innovationer ska komma fram och utvecklas.
Det är inte sällan de nya lärosätena är vassast på denna tredje uppgift som jag lyfte fram. Det kallades också en gång i tiden just den tredje uppgiften. Jag var i förra veckan i Karlstad. Där jobbar man mycket bra och integrerat med vad man kallar företagskluster inom fyra områden: IT, papper, förpackningar samt stål och verkstad. Där jobbar man integrerat med allt från små företag till världsledande företag tillsammans med samhället och universitetet.
Jag tycker att det är imponerande att ett nytt lärosäte som Karlstad kan matcha forsknings- och samverkansbehov för internationella företag som ligger i internationell framkant så som Uddeholm, Metso, Rolls Royce med flera.
I Karlstad jobbar man alltså med företagskluster. I Luleå talar man om centrumbildningar. Runt om i Sverige finns det väldigt bra exempel på hur man jobbar med just samverkan och med att forskning ska bli innovationer.
Vi i Centerpartiet och Alliansen anser att förstklassig forskning och forskarutbildning ska bedrivas vid såväl mindre lärosäten som större. Det finns anledning att ta till vara det som de mindre lärosätena är bra på - inte för att de är mindre, men de råkar vara det, kanske för att de är nyare. De är ofta väldigt vassa på att jobba just med samverkan i samhället, att sprida idéer och resultat till att bli inte bara forskning i en byrålåda utan även ny kunskap, nya jobb och nya företag.
Det finns all anledning att fundera vidare på hur man kan stimulera och ge incitament till samverkan och tillämpning. Ett exempel på hur denna process redan nu stärks är innovationskontoren. Innovationskontoren uppskattas mycket. De fungerar bra, och jag tror att det behövs fler. Vi i Centerpartiet ser att fler lärosäten behöver få tillgång till sitt eget innovationskontor. Detta behov måste mötas.
Fru talman! Jag tror det var Bjørn Asheim som lanserade begreppet "en lärande ekonomi". Detta begrepp innebär att institutioner, företag och individer hela tiden måste vara öppna för och tillskansa sig ny kunskap för att fortsätta vara framgångsrika.
Just samverkan och samarbete mellan högre utbildning, forskning och samhälle är en vital del i detta. Det här brukar man också tala om som kunskapstriangeln eller triple helix. Det är vitalt att denna triangel är komplett med högre utbildning, forskning och innovationer, och eftersom svenskt näringsliv finns och vårt välstånd byggs i hela landet är det viktigt att vi har en fungerande kunskapstriangel i hela landet. Här måste som sagt svenska lärosäten prioritera att tillhandahålla relevant forskning och utbildning i anslutning till Sveriges tillväxtnoder så att vi kan möta det behovet.
Jag tycker att det är bra att vi har en regering som arbetar för detta, inte bara i Sverige. Vi har, som ni ser i betänkandet, tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp för att jobba med detta. Det är ett fint ord som man kan säga snabbt - interdepartemental. Dessutom har vi jobbat med detta på den europeiska arenan. Jag tänker givetvis främst på vårt arbete under ordförandeskapet.
Detta kan alla läsa sig till i betänkandet, och jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jan Ericson och Camilla Waltersson Grönvall (båda M).