Fru talman! Det här är sista inlägget i den här debatten. Jag finner anledning att uppmärksamma fru talmannen på vad vi egentligen diskuterar. Det är ett betänkande byggt på motioner. Vi ska ha klart för oss vilka förändringar som är gjorda på forskningsområdet. Utifrån vilken nivå diskuterar vi förändringar i dag? Jag vill påminna fru talmannen om att det kom en forskningsproposition som gav 5 miljarder ytterligare till forskning. Vi gav alltså pengar. Vi hade tydliga utgångspunkter för den forsknings- och innovationspropositionen, nämligen klimat, energi, fattigdom och demografiska förändringar. Vi valde ut tre väldigt viktiga områden, nämligen medicin, teknik och klimat. Sedan fick våra forskningsfinansierade myndigheter uppdrag utifrån olika pengar att rikta in sin forskning.
Det är väldigt mycket som händer och sker. Det har blivit en förändring sedan Alliansen arbetade fram den forsknings- och innovationspropositionen. Jag vill gärna lägga fast detta. Jag är också väldigt glad för allt det vi tycks vara överens om i utskottet, och det är den stora delen.
Sedan finns det några saker som diskuteras och som man gör en motsättning av. Jag tänker närmast på replikskiftet mellan min kollega Betty Malmberg och Thomas Strand från oppositionen när det gäller skolforskning. Det är inte så att Alliansen någonsin har varit emot eller ens negligerat skolforskningen. Det är inte heller så att Socialdemokraterna med stöd från V och MP alltid har lyft fram skolforskningen.
När Utbildningsvetenskapliga kommittén bildades var det ett sätt att få fram vissa delar i skolforskningen, men man trodde inte så mycket på det. Det var under socialdemokratiskt styre. Jag tror att det var Thomas Östros som var utbildningsminister då. Man trodde inte så mycket på det, så man gav det ett ämnesområde. Man skulle testa det, och det fick bli en kommitté. Vad utvecklades den forskningen till? Det var ett slags skolforskning.
Vad är skolforskning? Vi har haft mycket pedagogisk forskning. Vi har haft metodologisk forskning. I har haft forskning inom de olika ämnena som också finns i skolan, och den har vi stöttat fullt ut. Nu tycker vi att det är bra att det finns skolforskning, men vi vill ha en lärandeforskning om inlärning. Varför skulle Moderaterna anordna ett seminarium den 10 maj om det inte handlade om lärandets processer och hjärnans utveckling? Rifo, Riksdagsmän och forskare, har ett seminarium den 11 maj med världsunika forskare som tar upp detta. Hjärnans utveckling har legat mycket på den medicinska forskningen tidigare.
Vi ska ha klart för oss att vi har haft skolforskning, men i en annan form, som gynnat lärandet. Ytterst är det elevernas resultat och de bästa metoderna för att eleverna ska lära sig som vi i Alliansen har tagit ett ansvar för. Vi vill med tillkännagivandet visa att området som sådant fortfarande är väldigt viktigt men att det kanske inte är rimligt på sikt att det enbart ska ligga i en kommitté. Det kan jag tycka, och det kan vi diskutera. Därför har vi inte satt ned foten och talat om hur den forskning som rör elevers lärande i en miljö som kallas skola ska ligga framöver, men att den ska finnas har vi i Alliansen alltid lyft fram.
Sedan har vi mycket ämnesforskning som måste in. Eleverna ska ju lära sig någonting. Vi vill att all ämnesutveckling i skolan ska ske utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det ska gälla. Då kanske det är inom fysikdelen som just fysikämnet utvecklas. Den didaktiska forskningen ligger på olika ställen. Det är synd om vi begränsar all den forskning som har med skolan att göra till att vara en snäv forskning som ligger på UVK. Så är självklart inte fallet. De stora forskningsdelarna som har med barns lärande och skolframgångar att göra ligger på många olika ställen.
I själva verket, fru talman, är det viktigt att säga att oppositionen i huvudsak tycks vara överens med oss om de steg vi har tagit. Den opposition som fanns mot forsknings- och innovationspropositionen finns inte i dag. Det vi kan läsa i betänkandet och i de reservationer som finns till betänkandet är att det egentligen handlar om relativt små delar.
När det gäller doktorandernas situation finns det en förväxling mellan vad en forskare och en doktorand är. Jag är glad att vi kommit överens om en skrivning där Regeringskansliet kan jobba vidare med vårt arbete. Går man på en forskarutbildning är det just en utbildning. Det är en utbildning som förmodligen alla de lärare som ska bli lektorer behöver gå, och det är en utbildning man går om man ska arbeta fritt som forskare.
Det är viktigt att vi ser till att vi inte nonchalerar olika grupper som går samma utbildning. Då tänker jag på blivande gymnasielektorer som måste gå på en forskarutbildning och till exempel läsa kurser i historia. Ska de hanteras på ett annat sätt än de som från början kallar sig doktorander? Det är jätteviktigt att alla har en trygghet, men samtidigt är det viktigt att vi tänker igenom konsekvenserna och har en långsiktighet i detta.
Vi var under många år trötta på att Socialdemokraterna gjorde snabba klipp på hur det skulle vara. När man sedan märkte att det inte fungerade fick man bromsa det hela. Vi gör en utbyggnad vad gäller tryggheten för studenter, doktorander, lärare som ska vidareutbilda sig som är hållbar över tid. Det, fru talman, tror jag är jätteviktigt att peka på i de här sammanhangen.
Jag vill gärna uppmärksamma det som vi också tar tag i, men inte tillräckligt, vilket är en stor brist. Det gäller hur vi ska lyckas behålla våra nydisputerade doktorer. De postdoktorala tjänsterna måste vi göra mycket åt så att de får fäste i forskarvärlden. Färdiga forskare ska ha ett fäste. Våra unga forskare måste vi ge ett fäste. Det är jätteviktigt att vi på sikt kommer tillbaka till detta.
Låt mig också säga att vi naturligtvis har med de internationella delarna som Richard nämnde inledningsvis. Vårt system ska finnas när det gäller strukturfonderna, åttonde ramprogrammet - på samma sätt som det sjunde - och EU:s forskningsråd. Självklart måste vi hela tiden matcha vår utveckling med den internationella utvecklingen.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
I detta anförande instämde Emil Källström (C).