Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Skattemyndigheternas medverkan i brotts- utredningar, m.m.

BJÖRN ERICSON (s), 1997-12-03 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I det här ärendet föreslår, som redan

har framgått, regeringen att särskilda skattebrottsenhe-

ter skall inrättas hos skattemyndigheterna. Betänkan-

det behandlar även andra förslag, bl.a. vad gäller

skattetillägg vid periodiseringsfel. Till betänkandet är

fogat sju reservationer och ett särskilt yttrande.

Herr talman! I propositionen som ligger till grund

för betänkandet föreslås att särskilda skattebrottsenhe-

ter inrättas hos skattemyndigheterna för att biträda

åklagarna vid förundersökning av skattebrott m.m.

Avsikten är - och här kan jag rikta mig särskilt till

Carl Erik Hedlund - att åklagarna skall kunna välja

mellan att låta skattebrottsenheten eller polisen utföra

arbetet.

I enkla fall, där någon särskild förundersökning

inte behövs, skall skattemyndigheten självständigt

kunna göra en förenklad utredning innan ärendet

anmäls till åklagaren. Avsikten med förslaget är också

att skattebrottsenheterna skall vara organisatoriskt

avskilda enheter som är självständiga från skatte-

myndigheternas verksamhet i övrigt just för att undvi-

ka att den brottsutredande funktionen sammanblandas

med skattemyndigheternas andra funktioner.

Bristerna i den nuvarande ordningen för att be-

kämpa den ekonomiska brottsligheten har uppmärk-

sammats i en rad sammanhang. Bl.a. kan nämnas

Riksdagens revisorers rapport, Den ekonomiska

brottsligheten och rättssamhället, som ingående be-

handlat frågor om myndigheters verksamhet, effek-

tivitet och organisation och Riksrevisionsverkets

rapport Tre skattemyndigheters hantering av skatte-

brott vid vissa myndigheter inom ramen för verkets

effektivitetsrevision.

I syfte att förverkliga kraven på ekobrottsbe-

kämpningen i framtiden har Ekobrottsberedningen i

sin rapport Skattekriminalen lagt fram förslag till en

skattekriminalreform. Den innebär att skattemyndig-

heterna får i huvudsak samma uppgifter när det gäller

att utreda brott inom skatteområdet som tullmyndighe-

terna redan har när det gäller att utreda brott inom

tullens område. Förslaget innebär att skattekriminalen

skall tilldelas befogenheter i två steg. I det första

steget skall befogenheterna i huvudsak begränsas till

att biträda åklagare vid förundersökningar i samband

med utredningar av skattebrott.

Steg två var tänkt att träda i kraft först sedan

skattemyndigheterna byggt upp en kompetens och en

väl fungerande organisation med erfarenhet av

brottsutredning. Av remissinstansernas synpunkter har

framgått att flera var negativt inställda till att man

redan nu tar ställning till den fullt utbyggda skatte-

kriminalfunktion som steg två innebär. Regeringen

delar remissinstansernas bedömning att man inte nu

bör ta ställning till förslaget om en fullt utbyggd

skattekriminal, utan begränsar förslaget, vilket här-

med uttrycks klart, till steg ett i Ekobrottsberedning-

ens förslag.

De invändningar från rättssäkerhetssynpunkt som

har riktats mot utredningsförslaget har bemötts både i

propositionen och i justitieutskottets yttrande. In-

vändningarna grundar sig bl.a. på att den skattskyldi-

ges ställning i skatteprocessen skiljer sig väsentligt

från vad som gäller vid brottsutredningar och att reg-

lerna även i övrigt är olika för dessa skilda slags ut-

redningar.

Herr talman! Beträffande inrättandet av skatte-

brottsenhet föreligger den första reservationen ge-

mensam för Moderaterna, Kristdemokraterna och

Miljöpartiet, som alla yrkar avslag på regeringens

förslag. Av det som jag har anfört framgår att skatte-

brottsmyndigheternas verksamhet enligt utskottsma-

joritetens uppfattning bör komma igång så snart som

möjligt och leda till en varaktig förstärkning av kam-

pen mot skattebrott. Avsikten är att tillräckliga resur-

ser skall ställas till skattemyndigheternas förfogande,

och de framtida erfarenheterna får utvisa om det är

tillräckligt. Med det sagda yrkar jag avslag på reser-

vation 1.

I reservation 2, som gäller vitesförelägganden, vill

Vänsterpartiet inte fullt ut ställa upp på regeringens

förslag att skattemyndigheterna inte skall få förelägga

den skattskyldige att medverka i en skatteutredning

om det finns anledning att anta att han har begått

brott. Vänsterpartiet hävdar att regeringens förslag

medför vissa gränsdragningsproblem bl.a. som följd

av att både skatteutredningar och brottsutredningar i

fortsättningen skall kunna utföras i skattemyndighe-

ten. Utskottet tillstyrker emellertid förslaget och me-

nar att tillämpningsfrågorna i samband med vitesföre-

lägganden hör till de frågor som regeringen bör upp-

märksamma vid bedömningen av den nya organisa-

tionen. Med detta yrkar jag avslag på reservation 2.

Vänsterpartiet anför i reservation 3 ett förslag om

legitimationskontroller. Ett förslag med liknande

innebörd finns i Skatteflyktskommitténs slutbetän-

kande Punktskattekontroll av alkohol, tobak och

mineralolja m.m. Utskottet anser att de kommande

ställningstagandena till utredningsförslaget inte bör

föregripas, varför jag yrkar avslag på reservation 3.

Skattetillägg påförs den som har lämnat en oriktig

uppgift i sin deklaration eller i ett annat skriftligt

meddelande till ledning för beskattningen. Skatte-

tillägget uppgår till 40 % vid inkomsttaxeringen och

till 20 % på moms- och punktskatteområdena och

beräknas på det skattebelopp som skulle ha undan-

hållits om det oriktiga meddelandet följts. Om den

oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed

jämställd fråga, uppgår skattetillägget till hälften av

dessa nivåer, dvs. till 20 % respektive 10 %. Halve-

ringen av skattetilläggen i dessa fall genomfördes

1992.

Med anledning av framställningar från Riksskatte-

verket och Industriförbundet - de har berörts i tidiga-

re anföranden - föreslår regeringen att skattetilläggen

vid periodiseringsfel och liknande på nytt halveras

och att den nya nivån således blir 10 % respektive

5 % av det belopp som skulle ha undanhållits om den

felaktiga uppgiften hade följts.

Moderaterna anser i reservation 4 att den före-

slagna halveringen inte är tillräcklig och begär att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag med inne-

börden att både skattetilläggen vid periodiseringsfel

och tulltilläggen avskaffas med verkan fr.o.m. 1998.

Folkpartiet och Kristdemokraterna framför i reserva-

tion 5 krav på ett slopande av skattetillägget, vilket

skulle innebära att periodiseringsfel i fråga om mer-

värdesskatt endast kommer att sanktioneras enligt

regler i skattebetalningslagen. De begär ett skyndsamt

förslag från regeringen med den innebörden.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet anför i en gemen-

sam reservation att halveringen av skattetilläggen inte

är tillräcklig. Man föreslår att skattetilläggen sätts ned

ytterligare och utformas som en kostnadsränta på 1 %

eller 2 % per månad.

I avvaktan på resultatet av en planerad översyn av

skattetilläggsinstitutet anser utskottet i likhet med

regeringen att Riksskatteverkets förslag om en halve-

ring av skattetilläggen bör genomföras med omedel-

bar verkan och att frågan om en eventuell räntean-

knytning av skattetilläggen bör utredas inom ramen

för den kommande utredningen. Avsikten är att tillsät-

ta utredningen inom kort.

Enligt regeringen bör förslaget träda i kraft den 1

januari 1998 och tillämpas retroaktivt fr.o.m. 1997 års

taxering. Riksskatteverket har i en skrivelse till ut-

skottet vänt sig emot att de nya reglerna skulle tilläm-

pas retroaktivt och anfört skäl för det. Med hänsyn till

vad Riksskatteverket anfört i sin skrivelse bör verket

och skattemyndigheterna enligt utskottets uppfattning

inte lägga ned ansträngningar på att eftersöka alla

dessa ärenden. I stället bör verket i lämpliga samman-

hang lämna en allmän information om de nya reglerna

och om möjligheterna för dem som berörs av retroak-

tiviteten att själva begära omprövning. Hanteringen

av de frågorna blir därmed enklare.

Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på reser-

vationerna 4,5 och 6.

I reservation 7, som handlar om revisionsregler,

riktar moderaterna kritik mot utformningen av de nya

reglerna som enligt moderaterna bl.a. tillåter kontroll

av bokföring och handlingar som inte har något sam-

band med en skatte- eller uppgiftsskyldighet.

De ändringar som riksdagen genomförde i våras

grundar sig på uppfattningen att kontrollinstrumenten

bör utformas så att skatte- och tullmyndigheterna -

med respekt för den skattskyldiges rimliga krav på

rättssäkerhet och integritet - får rimliga möjligheter

att komma åt skatteflykt och illojalt skatteundandra-

gande. Det finns enligt utskottet inte någonting nytt

som gör att riksdagen nu skall behöva ompröva frå-

gan, varför jag yrkar avslag på reservation 7.

Med detta, herr talman, vill jag slutligen för sä-

kerhets skull yrka avslag på samtliga reservationer

och bifall till utskottets hemställan i betänkandet.

Debatten

Hämtad sida: 32

32 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BJÖRN ERICSON (s): Skattemyndigheternas medverkan i brotts- utredningar, m.m. (1997-12-03) — PRESS0