Herr talman! Det är ganska intressant. Men sam-
tidigt har man kommit till insikt om att man måste ha
en ordentlig gränsdragning mellan den brottsutredan-
de delen, alltså skattebrottsenheten, och den övriga
förvaltningen. Om jag tolkar det underlag som jag har
läst rätt, utredningen, propositionen och utskottsbe-
tänkandet, skall det vara helt åtskilt. Då frågar jag,
och det var därför jag ställde frågan tidigare: De som
börjar här och kommer från skattemyndigheten har en
kompetens, men hur vidmakthåller de den om de inte
är delaktiga i skattemyndighetens övriga arbete? På
vilket sätt skiljer sig detta från om det skulle vara
polis- och åklagarmyndighet som rekryterade samma
människor med skattekompetens och sedan fortsatte
att arbeta i en miljö som hade med rättstillämpning att
göra? Det är egentligen det som är frågan.
Jag skall använda min tid på ett vettigt sätt, och
jag tycker att skattetilläggen också är intressanta. Vi
är flera stycken talare som har konstaterat att det är
halva vägen att gå ned till 5 %, men egentligen är det
ingenting. Hur skulle socialdemokraterna ställa sig till
ett förslag där man sade att alla företag, stora som
små, fortsättningsvis skulle kunna debitera en dröjs-
målsränta uppgående till samma storleksordning, dvs.
80 % årsränta, vid försenade betalningar? Det är ju
legio när stat och kommun handlar och inte kan betala
i god tid. Det skulle jag anta skulle avvisas. Men det
är precis vad det är fråga om. Det är en orimligt hög
belastning för enkla periodiseringsfel utan uppsåt och
utan förluster för staten. Ändå drämmer man till.