Herr talman! Det var mycket på en gång. Per Ro-
sengren tar i debatten gång på gång upp införande av
gryningsrevision. Om man har den inställningen att
alla människor och företagare är skurkar som skall
överraskas och kontrolleras så mycket vi kan, är det
klart att man tycker att den här typen av åtgärder är
det bästa. Har man inte den uppfattningen utan tror att
de flesta människor faktiskt har ett ärligt och seriöst
uppsåt i sitt företagande och i sitt leverne, är man
kanske liksom vi i Miljöpartiet mer inriktad på före-
byggande åtgärder.
Lagstiftningen skall skärpas, även om det är så
som Rosengren säger, att några kommer att fiffla även
om lagarna skärps. Vi vill undvika att det av misstag
inträffar sådant som kan betecknas som skattebrott.
Jag tycker inte att man kan ha den synen att alla är
busar, utan vi måste ha den inställningen att folk vill
göra rätt för sig. Vi måste grunda skattelagstiftningen
och övriga juridiska regler på den inställningen.
Per Rosengren påstår här felaktigt att vi skulle va-
ra emot skatteflyktsklausulen. Det är direkt felaktigt.
Nu får Per Rosengren vakna till i sin bänk. Vi var
emot den förändring som debatterades nyligen i
kammaren, men vi ville inte avskaffa klausulen utan
ansåg att den fungerade med den utformning som den
hade. Det har också statistiken visat. Vi ansåg att den
inte skulle skärpas, och skälet till det var att den inte
skulle komma i konflikt med rättssäkerheten.
Per Rosengren säger att vi måste ta krafttag och att
även branschorganisationer önskar detta. Ja, det vill vi
ju alla. Huvudpoängen i mitt anförande var att också
vi vill ta krafttag, men vi vill göra det på ett annat sätt.
Att dessa krafttag skulle innebära en centralisering
är en litet märklig uppfattning. De här myndigheterna,
polis och åklagare, finns, som Per Rosengren vet, ute i
landet, inte bara i Stockholm. Att ett samarbete med
dessa skulle strida mot möjligheterna att bedriva
verksamheten regionalt eller lokalt kan jag alltså inte
inse.