Herr talman! En förutsättning för ett fungerande
skattesystem är naturligtvis att det finns en tillfreds-
ställande kontroll av skatteunderlaget. Det ligger,
eller i alla fall borde ligga, i alla medborgares intresse
att skattemyndigheterna har en hög ambition att mot-
verka skattefusk och att de har förutsättningar att
kunna beivra fusk i de fall det förekommer.
Från Folkpartiets sida motsätter vi oss inte att sär-
skilda skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna
inrättas. Det står helt klart i betänkandet att det är
åklagaren som skall leda förundersökningen, och
åklagaren som i varje enskilt fall skall ta ställning till
om det skall vara polisen eller skattebrottsenheten
som skall utföra förundersökningen. Det står också att
frågor om rättssäkerhet måste uppmärksammas i de
särskilda utbildningsinsatser som omorganisationen
föranleder.
Vi har verkligen att bejaka den enskildes intresse
av integritet och rättssäkerhet. I rättssäkerhetens idé
ligger att reglerna skall vara så fasta och så klara att
medborgarna kan förutse och förstå konsekvenserna
av sitt handlande. Det får heller inte finnas risker för
godtycklig maktutövning. Det finns tyvärr sådana
inslag i vår skattelagstiftning. Jag upprepar vad jag
sade tidigare här i dag: Skatteflyktsklausulen innebär
oacceptabla ingrepp i rättssäkerheten och förutsäg-
barheten. Den måste bort. Likaså innebär de ändringar
i reglerna om skatterevision och andra kontrollåtgär-
der som infördes i våras ett grundskott mot rättssäker-
heten. Vi i Folkpartiet motsatte oss detta då, och vi
vill snarast avskaffa de nya reglerna om tredjemans-
revision, revision av löpande period och överrask-
ningsrevision som många gånger är mycket kränkande
för företagen - och då i första hand för småföretagen.
Skattetilläggen är till för att inskärpa betydelsen
av att lämna korrekta uppgifter till ledning för taxe-
ring. De administrativa sanktionssystemen med bl.a.
skattetillägg och förseningsavgifter måste naturligtvis
vara så utformade att de uppfattas som rättvisa av de
skattskyldiga. En förutsättning för det är att man tar
hänsyn till omständigheterna. Nu tar man ofta inte ens
hänsyn till krockar med god redovisningssed. Många
fall har på senare tid uppmärksammats där företag har
drabbats på ett sätt som är fullständigt orimligt. Ex-
perter som var knutna till Skattekontrollutredningen
menade t.o.m. att modellen med skattetillägg strider
mot Europakonventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihe-
terna.
Det är ett framsteg att tilläggen för felperiodise-
ringar halveras liksom att skattetilläggen skall ses
över. Men vi i Folkpartiet tycker inte att det är till-
räckligt. Vi vill helt enkelt ta bort skattetilläggen vid
periodiseringsfel.
Vi har alla i skatteutskottet fått exempel från In-
dustriförbundet. Jag vill dra några av dessa exempel
eftersom kammaren i övrigt inte har tagit del av dem.
Vid en byggentreprenad ansåg den skattskyldige
att en slutbesiktning skulle anses vara verkställd under
momsperioden mars-april 1993. Fakturering skedde
på den grunden. Skattemyndigheten däremot ansåg att
slutbesiktningen skulle anses ha blivit gjord under
momsperioden dessförinnan, och att fakturering
skulle ha gjorts under den perioden. Den skattskyldige
påfördes ett skattetillägg på 789 000 kr, dvs. 10 %, då
bolaget ansågs ha redovisat mervärdesskatten på
entreprenaden en period för sent. 789 000 kr utgick
alltså i straffskatt för att mervärdesskatten betalats två
månader för sent, trots att företaget inte tjänat en
krona vare sig direkt eller indirekt på förfarandet!
Sannerligen förlorade det en hel del pengar i stället.
I ett annat fall som redovisats hade en handläggare
blivit sjuk, och företaget missade att det fanns special-
regler i de fall som mervärdesskatten betalades efter
en räkning från tullen. Företaget fick då ett tillägg på
200 000 kr eftersom mervärdesskatten betalades en
period för sent. Skattemyndigheten ansåg inte att
sjukdom var något skäl för eftergift.
För alla de här mervärdesskattefallen gäller att fö-
retagen bara är uppbördsmän, dvs. att de utan ersätt-
ning skall ta in mervärdesskatt från sina kunder och
betala in den till staten. Nästan genomgående är det
fråga om mervärdesskatt som skulle ha betalats in en
eller annan månad tidigare. Det är alltså inte fråga om
något annat än en ränteförlust för staten. I allmänhet
har företaget inte heller tagit ut mervärdesskatten av
kunden tidigare. Någon räntevinst för företaget har
det alltså inte heller varit. I dessa periodiseringsfels-
fall är det således inte fråga om att skatt har undan-
hållits.
Jag yrkar på att skattetilläggen vid periodiserings-
fel skall avskaffas. Därför yrkar jag bifall till reserva-
tion 5 och 7.