Herr talman! I föreliggande betänkande föreslås
att skattemyndigheterna skall få utreda viss brotts-
verksamhet. Moderaterna har i vanlig ordning in-
vändningar. Det har de ju alltid när det gäller kampen
mot den ekonomiska brottsligheten vare sig det
handlar om revisionsregler, skatteflyktsklausuler eller,
som i detta fall, att skattemyndigheten skall få med-
verka vid utredningar av skattebrott. Moderaterna
hänvisar till integritetsskäl osv. Men det är egentligen
inte det som det handlar om, utan de vill helt enkelt
skapa en total frihet på marknaden när det gäller möj-
ligheterna för olika obskyra människor att göra som
de vill.
I talarstolen i dag har det hävdats att skattemyn-
digheterna ges total frihet i det här sammanhanget.
Men i propositionen står det faktiskt att avsikten är att
åklagaren skall kunna välja mellan att låta skatte-
brottsenheten eller polisen utföra arbetet. Det står
också att skattebrottsenheterna enligt förslaget skall
vara organisatoriskt avskilda enheter som är själv-
ständiga från skattemyndigheternas verksamhet i
övrigt. Detta görs för att undvika att den brottsutre-
dande funktionen sammanblandas med skattemyndig-
heternas andra funktioner, dvs. de rent fiskala funk-
tionerna. Organisationen motsvarar vad som gäller för
tullen, där tullkriminalen driver sin förundersökning
åtskild från Tullverkets fiskala utredningar.
Man kan hysa vissa farhågor när det gäller möjlig-
heten till vitesförelägganden. Därför har också vi i
Vänsterpartiet en reservation där vi tycker att man
skall utvärdera skattemyndigheternas möjlighet till
vitesförelägganden och kontrollera att vitesföreläg-
ganden verkligen inte används i syfte att underlätta en
skattebrottsutredning. Man får nämligen inte använda
fiskala möjligheter, t.ex. vitesförelägganden, för att
underlätta en brottsutredning. Man kan som sagt hysa
vissa farhågor, även om Vänsterpartiet anser att det
räcker att det hela utvärderas efter ett år.
Man kan fråga sig om en skattebrottsenhet behövs.
Ja, det anser vi i Vänsterpartiet nog att det gör. Vi vet
att man hela tiden tappar mark gentemot både skatte-
brottsligheten och den ekonomiska brottsligheten. Det
vore ganska bra om skattemyndigheten, som har de-
taljkunskaper när det gäller skattelagarna, kunde delta
också i utredningsarbetet. Vi vet att det i dag ligger
oerhört många mål och ärenden hos de nuvarande
utredningsinstituten. De hinner inte få undan dem. Det
händer ganska ofta att saker blir preskriberade. Om
skattemyndigheten på det här sättet får möjligheter att
delta tror vi att man skulle snabba upp processerna
ganska ordentligt.
Det är därför med viss förvåning jag konstaterar
att Miljöpartiet och Kristdemokraterna, som säger sig
stå för kamp mot den ekonomiska brottsligheten och
skattebrottsligheten, inte heller tycker om det här
förfarandet.
Det finns ett problem med skattebrottsenheterna
som är alldeles tydligt. Det är att finansieringen inte
är klar. Majoriteten i utskottet hävdar naturligtvis att
finansieringen är klar. Den skall ordnas genom att vi
skall regionalisera skatteförvaltningarna. Den debat-
ten har vi haft tidigare. De vinster som finns där lär
inte räcka. Rolf Kenneryd har ett särskilt yttrande i
sammanhanget där han menar att finansieringen får
ske på annat sätt. Jag menar också, och det har vi sagt
tidigare när vi beslutade om ramarna för anslagen till
skattemyndigheterna, att det är oerhört viktigt att
skattemyndigheterna tillförs pengar för att bygga upp
dessa enheter. Annars kommer det att gå ut över ordi-
narie operativ verksamhet. Eftersom de redan är hårt
ansträngda tror vi inte att det är möjligt att bygga upp
en verksamhet i så fall med bibehållande av den ope-
rativa kvaliteten.
Vi menar att det skulle vara väldigt bra om man i
samband med skattebrottsenheternas bildande redan
nu kunde införa möjligheter till legitimationskontroll.
Vi har vissa branscher där vi vet att det förekommer
en ganska omfattande svart verksamhet. Det gäller
restauranger och bygg- och anläggningsföretag. Om
man vid en revision eller kontroll också kunde utföra
legitimationskontroller och stämma av mot arbetsgi-
varregister osv. skulle ganska mycket vara vunnet.
Det är flera utredningar som har påpekat att den här
möjligheten borde införas, men ändå tvekar regering-
en. Man vågar inte ta steget fullt ut och verkligen
effektivisera revisionsverksamheten och kontrollen. I
reservation 3 i betänkandet föreslår vi helt enkelt att
vi redan nu skall besluta om att legitimationskontroll
skall få utföras av skattebrottsenheterna.
Jag yrkar bifall till såväl reservation 2 som reser-
vation 3.
När det sedan gäller diskussionen om skattetillägg
har Isa Halvarsson beskrivit situationen på ett ganska
talande sätt. Det är ju en ganska absurd situation som
vi har i dag med de höga skattetilläggen. Vi är inte
beredda att gå så långt som Moderaterna. Moderater-
na är ju alltid beredda att gå längre än vad branscher
och företagare själva vill. Det kan handla om vad som
helst - man är beredda att gå längre än vad företagar-
na själva föreslår. När Industriförbundet uppvaktade
sade de: Inför en kostnadsränta på 0,5 % eller 1 % per
månad! Det kan vi acceptera, och det tycker vi är
rimligt.
Både jag och Ronny Korsberg från Miljöpartiet
tyckte att det ligger något i detta. Därför har vi en
gemensam reservation om detta med skattetillägg. I
och för sig hamnar vi på olika procentnivåer, men vi
säger att det är bra om regeringen kan återkomma
med detta och införa en kostnadsränta på 1 % eller
2 % per månad. Vi kan i och för sig diskutera belop-
pet. Jag har fastnat för 1 %. Den situation som finns i
dag med de höga avgifter som Isa Halvarsson har
redogjort för är ju väldigt knepig. Det handlar inte om
undandragande av skatt. Hade det varit ett direkt
undandragande av skatt kan man motivera ganska
höga straffsatser och höga skattetillägg.
Men här handlar det bara om att den utgående
momsen råkar vara redovisad i april i stället för i mars
och tvärtom när det gäller den ingående momsen. Att
det skall leda till 10 % eller som nu föreslås 5 % är
inte rimligt. Den här sänkningen från 10 % till 5 % är
inte alls tillräcklig. Man har visat att man har uppfat-
tat ett problem, men man har faktiskt inte gjort sär-
skilt mycket åt det.
Slutligen yrkar jag alltså bifall till reservation 2
och 3. Jag står naturligtvis bakom samtliga andra
reservationer som vi har skrivit.