Fru talman! För visso var beslutet om inträde i den
europeiska unionen ett viktigt beslut, kanske det vik-
tigaste politiska beslutet under det här århundradet i
det här landet. Det har fört med sig konsekvenser för
hela vår vardagstillvaro, och det kommer naturligtvis
att bli än mer märkbart i framtiden.
Som Birgit Friggebo påtalade har det också fört
med sig konsekvenser när det gäller riksdagens be-
slutsområden. I vissa fall har ministerrådet kommit in
i riksdagens ställe, i andra fall kan själva beslutsgång-
en vara väl så snårig.
Konstitutionsutskottet har nu efter ett utomordent-
ligt omfattande arbete kunnat lägga fram det här be-
tänkandet, baserat på yttranden från samtliga utskott
liksom på hearings - kanske skall vi använda en för-
svenskning och säga "höringar" i fortsättningen. Efter
att grundligt ha ventilerat frågan har man alltså kunnat
lägga fram en rad olika förslag.
Det hindrar nu inte, vilket är helt naturligt, att det
efter den här inkörsperioden också har funnits kritik
mot det sätt på vilket vi har hanterat EU-frågorna i
riksdagen.
Det har riktats kritik mot EU-nämnden för att den
inte skulle ha funnit sina arbetsformer i alla hänseen-
den. Det har ävenledes riktats kritik mot regeringen.
Det har sagts, inte utan skäl, att den information som
kommer fram i EU-frågorna många gånger är ytterst
svåröverskådlig. Det har också ställts ytterligare krav
på regeringen i de här sammanhangen. Det krävs att
regeringen skall göra mera för att informera och sam-
råda. Just dessa faktapromemorior, som också Birgit
Friggebo erinrade om, som skall gå ut till samtliga
riksdagsledamöter och även göras tillgängliga för
allmänheten bör kunna utgöra något av ett bidrag till
att öka informationen och upplysningen i frågorna.
En annan fråga är naturligtvis vad som är viktigt
och vad som är mindre viktigt. Det är väl någonting
som inte alldeles klart framgår i materialet från rege-
ringen. För att få en bättre framförhållning har det
också sagts att regeringen bör underrätta riksdagen
om sin inställning till kommissionens olika förslag.
Genomgående efterlyses en större öppenhet. Det
kommer delvis att få sitt svar i de faktapromemorior
som skall spridas. Men det krävs kanske också just
öppenhet, och det ges därför möjlighet för EU-
nämnden att ha öppna sammanträden fortsättningsvis,
även om utskottet understryker att man bör vara re-
striktiv med de öppna sammanträdena. Det finns om-
råden - valutapolitik, finanspolitik etc. - som kanske
inte direkt lämpar sig för största möjliga öppenhet. I
stället bör man öka möjligheten att sekretessbelägga
en del av vad som kommer fram i de här samman-
hangen.
Det är också klokt, tror jag, när man för samman
vad som sägs i riksdagsordningen om EU-samarbetet
och om uppläggningen av arbetet i ett eget kapitel.
Det är säkert också klokt när man i konstitutionsut-
skottet inte vill gå så långt som till att grundlagsfästa
och i regeringsformen skriva in kraven för regeringen
att informera i de här olika sammanhangen.
När det gäller EU-nämndens arbete finns det
emellertid en punkt där vi moderater som sagt vidhål-
ler vår kritik. Vi är kritiska mot de stenografiska
uppteckningar som görs under sammanträdena. Precis
det som vi varnade för har nämligen inträffat. Den
förtroliga anda i vilken samrådet med regeringsleda-
möterna skall ske kanske inte alltid infinner sig när
man vet att vartenda ord som sägs nedtecknas exakt.
Vi menar att man bör ta fasta på detta och i stället
se till att uppteckningar görs på samma sätt som när
det gäller andra utskott. Det borde vara till fyllest. I
varje fall torde den ökade förtroligheten kanske vara
mera värd än tillgången till exakt ordval i varje sam-
manhang.
Det är för visso viktigt att EU-informationen
kommer ut och blir känd. Det är också viktigt att det
ges ett ordentligt faktaunderlag för de beslut som skall
fattas. Kanske vore det allra bästa - det är mycket
möjligt att det sker - om EU-nämnden på sikt för-
svann och fackutskottet i stället direkt kopplades in på
de olika frågorna. Jag håller inte för otroligt att detta
kommer att bli verklighet en dag när man har gått
vidare, men tiden torde väl ännu inte vara mogen för
ett sådant steg.
Under alla omständigheter är det viktigt att all-
mänheten får tillgång till information. En ordentlig
information skulle kunna bryta den negativa inställ-
ning till EU som tyvärr har kommit fram på sina stäl-
len. Därmed skulle man också kunna få bort det iso-
lationistiska och chauvinistiska inflytande som ibland
breder ut sig på sina håll.
Fru talman! Med detta ber jag att får yrka bifall till
den moderata reservationen nr 3 och i övrigt till hem-
ställan i utskottets betänkande.