Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

EU-frågornas behandling i riksdagen

BIRGER HAGÅRD (m), 1996-12-04 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! För visso var beslutet om inträde i den

europeiska unionen ett viktigt beslut, kanske det vik-

tigaste politiska beslutet under det här århundradet i

det här landet. Det har fört med sig konsekvenser för

hela vår vardagstillvaro, och det kommer naturligtvis

att bli än mer märkbart i framtiden.

Som Birgit Friggebo påtalade har det också fört

med sig konsekvenser när det gäller riksdagens be-

slutsområden. I vissa fall har ministerrådet kommit in

i riksdagens ställe, i andra fall kan själva beslutsgång-

en vara väl så snårig.

Konstitutionsutskottet har nu efter ett utomordent-

ligt omfattande arbete kunnat lägga fram det här be-

tänkandet, baserat på yttranden från samtliga utskott

liksom på hearings - kanske skall vi använda en för-

svenskning och säga "höringar" i fortsättningen. Efter

att grundligt ha ventilerat frågan har man alltså kunnat

lägga fram en rad olika förslag.

Det hindrar nu inte, vilket är helt naturligt, att det

efter den här inkörsperioden också har funnits kritik

mot det sätt på vilket vi har hanterat EU-frågorna i

riksdagen.

Det har riktats kritik mot EU-nämnden för att den

inte skulle ha funnit sina arbetsformer i alla hänseen-

den. Det har ävenledes riktats kritik mot regeringen.

Det har sagts, inte utan skäl, att den information som

kommer fram i EU-frågorna många gånger är ytterst

svåröverskådlig. Det har också ställts ytterligare krav

på regeringen i de här sammanhangen. Det krävs att

regeringen skall göra mera för att informera och sam-

råda. Just dessa faktapromemorior, som också Birgit

Friggebo erinrade om, som skall gå ut till samtliga

riksdagsledamöter och även göras tillgängliga för

allmänheten bör kunna utgöra något av ett bidrag till

att öka informationen och upplysningen i frågorna.

En annan fråga är naturligtvis vad som är viktigt

och vad som är mindre viktigt. Det är väl någonting

som inte alldeles klart framgår i materialet från rege-

ringen. För att få en bättre framförhållning har det

också sagts att regeringen bör underrätta riksdagen

om sin inställning till kommissionens olika förslag.

Genomgående efterlyses en större öppenhet. Det

kommer delvis att få sitt svar i de faktapromemorior

som skall spridas. Men det krävs kanske också just

öppenhet, och det ges därför möjlighet för EU-

nämnden att ha öppna sammanträden fortsättningsvis,

även om utskottet understryker att man bör vara re-

striktiv med de öppna sammanträdena. Det finns om-

råden - valutapolitik, finanspolitik etc. - som kanske

inte direkt lämpar sig för största möjliga öppenhet. I

stället bör man öka möjligheten att sekretessbelägga

en del av vad som kommer fram i de här samman-

hangen.

Det är också klokt, tror jag, när man för samman

vad som sägs i riksdagsordningen om EU-samarbetet

och om uppläggningen av arbetet i ett eget kapitel.

Det är säkert också klokt när man i konstitutionsut-

skottet inte vill gå så långt som till att grundlagsfästa

och i regeringsformen skriva in kraven för regeringen

att informera i de här olika sammanhangen.

När det gäller EU-nämndens arbete finns det

emellertid en punkt där vi moderater som sagt vidhål-

ler vår kritik. Vi är kritiska mot de stenografiska

uppteckningar som görs under sammanträdena. Precis

det som vi varnade för har nämligen inträffat. Den

förtroliga anda i vilken samrådet med regeringsleda-

möterna skall ske kanske inte alltid infinner sig när

man vet att vartenda ord som sägs nedtecknas exakt.

Vi menar att man bör ta fasta på detta och i stället

se till att uppteckningar görs på samma sätt som när

det gäller andra utskott. Det borde vara till fyllest. I

varje fall torde den ökade förtroligheten kanske vara

mera värd än tillgången till exakt ordval i varje sam-

manhang.

Det är för visso viktigt att EU-informationen

kommer ut och blir känd. Det är också viktigt att det

ges ett ordentligt faktaunderlag för de beslut som skall

fattas. Kanske vore det allra bästa - det är mycket

möjligt att det sker - om EU-nämnden på sikt för-

svann och fackutskottet i stället direkt kopplades in på

de olika frågorna. Jag håller inte för otroligt att detta

kommer att bli verklighet en dag när man har gått

vidare, men tiden torde väl ännu inte vara mogen för

ett sådant steg.

Under alla omständigheter är det viktigt att all-

mänheten får tillgång till information. En ordentlig

information skulle kunna bryta den negativa inställ-

ning till EU som tyvärr har kommit fram på sina stäl-

len. Därmed skulle man också kunna få bort det iso-

lationistiska och chauvinistiska inflytande som ibland

breder ut sig på sina håll.

Fru talman! Med detta ber jag att får yrka bifall till

den moderata reservationen nr 3 och i övrigt till hem-

ställan i utskottets betänkande.

Debatten

Hämtad sida: 23

23 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGER HAGÅRD (m): EU-frågornas behandling i riksdagen (1996-12-04) — PRESS0