Fru talman! Jag tror att man gör ett grovt misstag
om man tror att man blir av med de demokratiska
problemen i EU genom att överlämna mycket mer
makt till Europaparlamentet.
Jag anser att den som studerar det här problemet
mycket noga måste komma till slutsatsen att det är de
nationella parlamenten som bär upp demokratin i
Europa, trots EU:s existens. Om man skall stärka
demokratin inom Västeuropa måste man stärka par-
lamentens ställning. Det gör vi litet grand i det här
betänkandet - det håller jag med om.
Men vi kunde ha tagit ännu några steg för att göra
det. Framför allt - och det tror jag att Birgit och jag
kan enas om - kunde vi ha tagit ytterligare steg för att
få en offentlig debatt också här i riksdagen. Det vore
rimligt att ha EU-debatter 30-40 gånger om året i
riksdagen, när vi nu har så många lagstiftningsproces-
ser och andra beslut som fattas på EU-nivå. Det är
inte alls orimligt, och det har man inom flera andra
parlament.
Birgit sade att vi borde tycka att det mellanstatliga
arbetet har blivit mycket bättre. Men innan vi var med
i EU var vi ju inte med i det mellanstatliga samarbe-
tet. Då gällde det oftast suveränt nationella frågor. Så
man kan knappast säga att det har skett en förbättring
på det området. Från demokratisk synpunkt har det
blivit en klar försämring, eftersom vi nu inte lägger ut
frågorna på remiss ordentligt och inte har svenska
utredningar till grund för materialet och i övriga in-
ternationella frågor fungerar det mellanstatliga smar-
betet som förut.