Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

EU-frågornas behandling i riksdagen

BENGT-OLA RYTTAR (s), 1996-12-04 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det har sagts många kloka ord om

behovet av en bättre förankring av EU-politiken i

riksdagen här i dag. Det känns bra att det finns en så

pass stor enighet kring det här.

Av debatten och betänkandet framgår det ganska

tydligt att riksdagens inflytande över EU-frågorna inte

är väl avvägda i dag. Informationen sägs vara svår-

överskådlig; den kommer ofta sent, ibland för sent,

och är inte alltid på svenska. Coreper utövar politisk

makt utan att ha politiskt ansvar.

Regeringen redovisar inte alltid sina positioner.

EU-nämnden har inte möjlighet att anordna offentliga

utfrågningar. Ansvariga statsråd låter sig i alltför stor

utsträckning företrädas av departementstjänstemän.

Återrapporteringen måste förbättras.

En annan slutsats som kan dras av betänkandet är

att det i dag i alltför stor utsträckning handlar om

information och inte om verkligt inflytande för riks-

dagen. Det bör naturligtvis vara så att det som blir

gällande lag i Sverige också skall ha behandlats i

riksdagen, med de förutsättningar som EU-

medlemskapet ger.

Herr talman! Jag ställer upp på utskottets bedöm-

ningar så här långt, men anser att det är mycket mer

som måste göras för att förbättra riksdagens makt

över EU-besluten.

Jag vill också understryka att EU från svenska ut-

gångspunkter inte kan nå upp till en anständig demo-

kratinivå. En utveckling i federalistisk riktning skulle

kunna förbättra demokratin formellt sett, men den

vägen är stängd genom de utfästelser som ja-sidan

gjorde i folkomröstningskampanjen och på grund av

det starka folkliga motståndet mot en sådan utveck-

ling. Mina egna erfarenheter av EU-arbete har lärt

mig att i EU sätts "effektivitet" framför demokratisk

förankring. Det förhållningssättet kommer att ytterli-

gare öka svenska folkets misstro mot EU-systemet.

Men jag vill lyfta fram en annan aspekt som jag

tycker att utskottet har missat och som skulle kunna

förbättra och fördjupa riksdagens ställning i det här

avseendet. Det är regeringens möjligheter att i riksda-

gen ordentligt förankra besluten i andra och tredje

pelarna.

I första pelaren kan enskilda länder köras över ge-

nom att det handlar om majoritetsbeslut och eftersom

besluten här är överstatliga. Men i andra och tredje

pelaren är det medlemsländernas regeringar som

suveränt behärskar hela processen. Varje regering har

alltså vetorätt om man försöker forcera fram beslut.

Därför kan besluten blockeras tills riksdagen har getts

en reell och riktig möjlighet att säga sitt i frågan. Här

har riksdagen alla möjligheter att kräva tillräckligt

med tid och tillräckligt bra beslutsunderlag.

Herr talman! EU:s akilleshäl är att det är omöjligt

för väljarna att utkräva ett samlat ansvar. Det finns

inga alleuropeiska medier, debatter eller partier som

kan ge systemet demokratisk legitimitet. Därför är EU

en demokratisk återvändsgränd, och det enda vi kan

göra just nu är att försöka hålla ordning och reda i den

här gränden.

Debatten

Hämtad sida: 23

23 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT-OLA RYTTAR (s): EU-frågornas behandling i riksdagen (1996-12-04) — PRESS0