Fru talman! Förslagen i detta KU-betänkande syf-
tar till, som flera debattörer före mig har sagt i den
här debatten, att öka riksdagens inflytande över de
ståndpunkter som Sverige skall inta i förhandlingar
och vid beslutsfattandet inom EU. Det svenska med-
lemskapet i EU medförde - som också någon har
erinrat om, jag tror att det var Kenneth Kvist - att viss
normgivningsmakt därmed överlämnades till de s.k.
europeiska gemenskaperna. Dessutom är det rege-
ringen som företräder Sverige i ministerrådet, som är
EG:s främste lagstiftare.
Detta innebär sammantaget, enligt konstitutionsut-
skottets uppfattning, att riksdagen spelar en alldeles
för undanskymd roll när det gäller Sveriges positio-
nering i och beredning av EU-frågorna. Detta tycker
vi är djupt otillfredsställande. Utskottet skriver i bör-
jan på betänkandet ett centralt stycke som jag ber att
få citera.
Utskottet säger: "I enlighet med principerna för
det svenska statsskicket bör riksdagen utöva ett aktivt
och reellt inflytande som gör det möjligt att på för-
hand påverka de ståndpunkter som Sverige skall inta
inför förhandlingar och beslutsfattande inom EU.
Utskottet vill betona att samverkan mellan riksdag
och regering bör ske under sådana former att svenska
intressen tillgodoses på bästa sätt. Riksdagens arbete
bör, enligt utskottet, koncentreras på de frågor som
före medlemskapet avgjordes av riksdagen."
Fru talman! För att åstadkomma detta föreslår ut-
skottet en lång rad åtgärder, som utskottets fru ordfö-
rande har redogjort för, och som talarna i övrigt före
mig också har diskuterat. Men jag skall bara beröra
några.
Den viktigaste förutsättningen för att riksdagen
skall kunna utöva ett aktivt och tidigt inflytande är att
få en tidig och bra information från regeringen. Här
anser utskottet, och flera har sagt det före mig, att det
finns möjligheter för regeringen att förbättra kvalite-
ten på informationen, att strukturera den bättre och att
göra den mer problemorienterad samt att den också
skall innehålla regeringens ståndpunkt i den aktuella
frågan. Fakta-PM har nämnts. De skall tillställas riks-
dagen i viktiga frågor. Det är också en skyldighet som
utskottet lägger på regeringen.
Ett annat instrument som livligt har debatterats
under denna knappa timme detta ärende har varit
uppe på dagordningen är EU-nämnden. Konstitu-
tionsutskottet stöder EU-nämndens krav: hellre kvali-
tet än kvantitet i underlaget. En förbättrad kvalitet är
också nödvändig för EU-nämnden för att rätt kunna
bedöma regeringens förslag.
Vi stöder också ett annat av EU-nämndens förslag,
och det sägs också i KU:s betänkande. Vi kräver en
förbättrad närvaro på nämnden av ansvariga statsråd
innan de skall åka ner till Bryssel eller någon annan-
stans och avgöra frågor, medförande i bagaget en
svensk ståndpunkt. Då bör också ansvarigt statsråd
finnas på nämnden veckan före.
Det viktigare instrumentet är riksdagens utskott.
Att involvera utskotten tidigt i beslutsprocessen när
det gäller EU-frågor är det absolut centrala för att nå
framgång om vi menar - vilket vi gör i konstitutions-
utskottet - att riksdagen skall ha ett så stort inflytande
som möjligt på skeendet i EU, vad svenska stånd-
punkter skall innehålla och hur de skall vara utforma-
de.
Om riksdagen skall få ett större inflytande än i dag
är det utskotten det hänger på, EU-nämnden i all ära.
Några har tyckt att den borde få större befogenheter
att väcka debatter i kammaren, osv. Det tycker inte vi.
Dess roll och funktion är viktig, men den har en spe-
ciell funktion. EU-nämnden är bollplanket just i den
"svenska" slutänden i processen. Innan vederbörande
statsråd skall åka i väg skall man i slutänden kunna
kontrollera att uppfattningen stämmer med riksdagens
ståndpunkt.
Men det viktiga jobbet sker innan i berednings-
processen, där utskotten skall vara med, ansvariga
departement ha en naturlig dialog och kontakt med
sina fackutskott, och man gemensamt skall kunna
arbeta fram den svenska ståndpunkten. Detta är så
avgörande att KU föreslår att utskotten åläggs att
behandla "sina" EU-frågor.
Fru talman! Det råder stor enighet kring detta be-
tänkande, dock icke total. Det finns fem reservationer
som är fogade till det. Jag skall enbart kommentera
den sista av dem, med Birgit Friggebo som första
namn, där man vill att EU-nämnden skall få samma
möjlighet som utskotten att hänskjuta en samrådsfråga
till kammaren.
Utskottsmajoriteten avstryker reservationen. EU-
nämnden själv åstundar inte någon sådan möjlighet.
Utskotten - som vi i och med detta betänkande lyfter
fram ordentligt i EU-frågorna - har redan nu en möj-
lighet att ta upp ärenden i kammaren inom sina revir.
Det gäller också deras del av EU-frågorna. Den en-
skilde riksdagsledamoten har samma möjlighet att
väcka frågorna till en kammardebatt, frågestunder och
annat. Det viktiga är att aktiva utskott i riksdagen,
som vi vill få i dessa frågor, tillgodoser reservanternas
önskemål.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till utskottets
hemställan och avslag på samtliga reservationer.