Fru talman! Peter Eriksson tar upp mycket av de-
mokratifrågorna när det gäller EU. Om man anser att
det är valda ombud som skall fatta alla beslut finns
det en väg att gå, nämligen att ge Europaparlamentet
större makt i EU-frågorna. Vi i Folkpartiet tycker att
man skall gå åt det hållet, medan Miljöpartiet är emot
det.
Det handlar om regeringar som hämtar kraft i sina
respektive parlament på hemmaplan och nu kan sitta
vid samma bord och diskutera och fatta beslut om för
Europas folk viktiga frågor. Det är ett fantastiskt
framsteg. Men det är viktigt att regeringarna har för-
ankring bakåt. Det är hela syftet med hela detta arbete
och med de beslut som vi kommer att fatta i dag.
Det är klart att man kan återföra arbetet så att allt
utrikessamarbete blir mellanstatligt och handlar om
konventionsskrivande. När det gäller andra och tredje
pelaren har ju riksdagen fått mycket mer att säga till
om än vad man hade tidigare. De nationella konven-
tionerna har aldrig behandlats annat än i slutskedet
när de skall antas. Så i den meningen har riksdagen
fått mer att säga till om än tidigare.
Peter Eriksson hade mycket kritiskt att säga om
EU-nämnden. Min information från EU-nämnden är
att informationen från regeringen har blivit bättre och
tydligare i lagstiftningsfrågor, första pelaren. Säkert
kan ännu mer åstadkommas.
Men det viktiga i det här betänkandet är inte EU-
nämnden och förändringar av det arbetet utan att man
fokuserar på utskotten i ett mycket tidigare skede. Då
minskar naturligtvis också belastningen i EU-
nämnden på sluttampen.