Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:121 om Sverige och EMU

BENGT HURTIG (v), 1994-05-16 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Vi fick beskedet att Sverige skall

förbehålla sig rätten att fatta beslutet att eventuellt

stå utanför det tredjet steget i EMU och att vår

demokratiska interna beslutsprocess skall

respekteras. Jag gör bedömningen att om Sverige

har uppfyllt konvergensvillkoren och vi skulle fatta

ett sådant beslut i Sveriges riksdag skulle det leda

till en kris i Europeiska unionen. I november 1993

sade Henning Christophersen att Sverige

folkrättsligt har förpliktat sig att delta i det tredje

steget. Det är den uppfattningen vi stöter på ute i

Europa. Det är möjligt att man vill ställa till med

en sådan kris. Det är något som återstår att se. Jag

tror att Tyskland kanske kan göra det med den

styrka landet har och den respekt man åtnjuter.

Frågan är bara om Sverige har den kraften att

kunna stå upp för ett sådant beslut om det skulle bli

aktuellt.

Jag har inte sagt att konvergenskraven skall

avskaffas. Men jag menar att all erfarenhet visar att

de hittills har varit helt otillräckliga för den

ekonomiska politiken. De ökade klyftorna mellan

olika regioner och mellan olika skikt, den höga

arbetslösheten och den sociala krisen visar att det

måste till en helt annan och mycket kraftfullare

ekonomisk politik om man skall kunna lösa de här

problemen.

Om det nu är så, att vi själva kan avgöra om vi vill

delta i en del av avtalet eller inte skulle vi väl kunna

göra undantag även för en del andra saker,

exempelvis hur stort vårt bidrag till EU skall vara.

Hur skulle det vara att försöka bestämma att

Sverige inte skall bidraga med mer än 10 miljarder

kronor fast 20 miljarder kronor är utlovat? Om vi

kan göra undantag från det ena, borde vi kunna

göra undantag från det andra. Jag tror att ett sådant

beslut skulle leda till samma typ av kris.

Birgitta Hambraeus har varit inne på ämnet

Sveriges riksbank. I Sveriges regeringsform står det

att riksbanken är riksdagens myndighet. Det står

också att riksbankens målsättning är att ansvara för

penningpolitik och kreditpolitik. Kan dessa

formuleringar angående riksbanken stå kvar i

regeringsformen vid ett medlemskap i den

europeiska unionen?

Debatten

Hämtad sida: 12

12 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT HURTIG (v): Svar på interpellation 1993/94:121 om Sverige och EMU (1994-05-16) — PRESS0