Fru talman! Jag ska börja med att bekräfta att pre-
sident Chirac i sitt anförande just tog upp frågan om
ett ekonomiskt säkerhetsråd. Vi har varit mycket
positiva till detta: Upphovsmannen till detta förslag
heter Ingvar Carlsson. Men jag ska erkänna att vi inte
hade bedömt att den här frågan skulle få ett så om-
fattande stöd. Jag kanske borde ha nämnt detta i mitt
inledningsanförande. Vi ser det som oerhört glädjan-
de att två av EU:s mest betydande medlemmar tar
upp detta. Den som förde fram det från tysk sida var
min kollega, biståndsministern Heidemarie Wieczo-
rek-Zeul, och hon förde fram det som ett personligt
förslag. Det var alltså inte knutet till den tyska rege-
ringen. Men att Frankrikes president lade fram det är
ju nog så anmärkningsvärt. Vi hoppas att han ska föra
det vidare till det G8-möte som äger rum i sommar.
Det är självklart att med den signalen kommer vi att
göra vårt yttersta för att vidareutveckla detta.
När det gäller sambandet mellan rustningarna och
utvecklingen vill jag bara nämna en sak. Jag har själv
vid flera tillfällen, som Murad Artin säkert har upp-
märksammat, tagit upp precis denna fråga som sär-
skilt viktig i utvecklingsförloppet. EU:s beslut om att
minska tullarna eller ta bort dem från de fattigaste
länderna gäller everything but arms, dvs. det gäller all
produktion utom vapen och ammunition. Det är en
markering från EU:s sida om hur man vill att det här
arbetet ska bedrivas. Jag räknar med att Sverige på ett
eller annat sätt kommer att ta konkreta initiativ till att
uppmärksamma rustningsfrågorna vid uthållighets-
konferensen i Johannesburg.