Herr talman! För ganska precis ett år sedan fattade
man beslut här i kammaren om det nya pensionssys-
temet. Då fanns det ett antal frågor som inte var lösta.
Det gällde den s.k. gasen och bromsen. Det gällde
den finansiella infasningen, den flexibla pensionsål-
dern och avgiftsväxlingen. Jag tänkte uppehålla mig
vid en del av detta och prata om den allmänna pen-
sionsavgiften.
När vi fattade beslut om det nya pensionssystemet
sades det att redan i början av 1999 skulle Genomfö-
randegruppen vara färdig med de här frågorna. I dag
är vi i mitten av 1999. Jag förstår att man jobbar med
frågan, men man är fortfarande inte färdig och det är
trots allt en ganska stor del som är kvar.
Eftersom jag tänkte prata om pensionsavgifterna,
alltså de gamla egenavgifterna, skall jag också säga
något om låg- och medelinkomsttagare.
I det här landet är vi faktiskt väldigt duktiga på att
beskatta våra låg- och medelinkomsttagare högt. Det
är faktiskt de som har fått de absolut största skatte-
höjningarna, till följd av egenavgifterna, sedan den
stora skattereformen i början av 1990-talet.
Jag tror att många av er håller med om att det här
har bidragit till enorma marginaleffekter just när det
gäller dessa inkomstlägen. Det har bidragit till att vi
har fått fattigdomsfällor. Om man ökar sin inkomst
sjunker vissa bidrag osv. Det gör att man ibland har
fått en negativ disponibel inkomst att röra sig med.
Varför pratar jag nu så mycket om detta? Jo, jag
tycker att det är viktigt att vi får upp den här frågan
till diskussion. Detta är nämligen en av de stora frå-
gor som ni som sitter i Genomförandegruppen har att
jobba med. Det handlar också om att finansieringen
av pensionssystemet inte är färdig fullt ut. Man kan ju
läsa i betänkandet att det faktum att man inte är färdig
innebär ett inkomstbortfall på 30 miljarder kronor i
år. Och det i sin tur betyder ju att den allmänna pen-
sionsavgiften kommer att höjas för låg- och medelin-
komsttagarna.
Det är viktigt att ta upp den här frågan, eftersom
jag tror att det finns en vilja från många partiers sida
att göra någonting åt det här problemet och att kom-
pensera på något sätt.
Jag satt och lyssnade på era anföranden. Ronny
Olander sade att någon typ av förslag skulle komma
före sommaren, om jag uppfattade honom rätt. Jag
brukar säga att juni är den första sommarmånaden.
Den 1 juni är den första dagen på sommaren för mig,
och i dag är det den 3 juni, herr talman. Därför förstår
jag att man nu i dagarna skall komma med någonting.
Jag kan kanske få något besked om detta från Ronny
Olander.
Eftersom Ronny Olander har begärt replik på mig
skulle jag vilja lägga till ytterligare ett par frågor.
Kommer man att diskutera en eventuell finansiering-
sprincip för att kompensera kommuner? Kommuner-
na har ju, som bekant, farit ganska illa under ett antal
år på grund av att de har gått miste om skatteintäkter.
Jag skulle också vilja veta om man inom ramen för
Genomförandegruppen har diskuterat hur löntagarna i
så fall kommer att kompenseras. Det här är ju en
diskussion som förs också på annat håll, bl.a. i skatte-
samtal. Man för diskussioner om hur man på bästa
sätt kompenserar låginkomsttagare, med tanke på att
vi beskattar låginkomsttagare oerhört högt i det här
landet. Och det är en stor grupp som inte har någon
stark lobby som pratar till dess försvar. Vi har ju
Skattebetalarnas förening, Industriförbundet osv. som
påtalar andra skatteproblem i vårt land.
Herr talman! Jag nöjer mig med detta och ser fram
emot replikväxlingen med Ronny Olander.