Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
hemställan i betänkandet och avslag på samtliga re-
servationer. Detta betänkande är mycket informativt
och väldisponerat och ger en sammanfattande bild av
det nya reformerade pensionssystemet. Av tidsskäl
kan jag inte gå in på detaljerna, utan jag uppmanar
alla att ta del av detsamma. Speciellt bör utskottets
olika bedömningar och markeringar ge en intressant
läsning.
Utskottet har inhämtat yttrande av Lagrådet. Ut-
skottet tillstyrker propositionerna med någon ändring
av mer redaktionell karaktär. Förslaget om särskild
kontrolluppgift bör däremot inte antas. Utskottet
anger att regeringen får återkomma med förslag i
denna del och med en belysning av sekretessbestäm-
melsernas tillämplighet.
Herr talman! Sverige är inom området generell
välfärd ett av de länder som först tar tag i att ordna ett
nytt reformerat pensionssystem. Syftet är att över
tiden ha ett stabilt och långsiktigt pensionssystem.
Det reformerade pensionssystemet är som bekant en
uppgörelse mellan fem av riksdagens sju partier.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet är av olika anledning-
ar inte med i denna uppgörelse.
Ett pensionssystem är för dagens pensionärer och
framtida generationer ytterst viktigt och värdefullt.
Det är oerhört centralt att veta vilken trygghet som
föreligger när man träder in i systemet likväl som att
veta vilka regler som gäller under den yrkesaktiva
tiden och vad detta ger i pension. Samhällets utveck-
ling, olika placeringsregler i premiepensionsdelen och
fondernas utveckling är andra faktorer påverkar pen-
sionen.
Jag vill inledningsvis påpeka vad gäller motioner-
na som behandlas med anledning av detta betänkande
att jag inte anser att det finns någon som med all
säkerhet, av naturliga skäl, kan förutse allt som kom-
mer att hända i framtiden. Därför finns det anledning
att ha en ödmjuk inställning till olika påpekanden
som återfinns i motionerna även om vi vid detta till-
fälle avslår dem alla.
Det ligger på något sätt, anser jag, i sakens natur
att ha just den inställningen inför framtiden. Viktigt
är också för de fem partier som har ingått överens-
kommelsen att, som det står skrivet i betänkandet och
som har sagts i många uttalanden vid olika tillfällen,
vårda överenskommelsen. Det är viktigt att markera
och visa förtroende för det reformerade pensionssys-
temet som påverkar alla människor i Sverige.
Jag hoppas att alla och envar förstår att det vid ut-
formningen av en förändring av ett pensionssystem
måste till kompromissvilja, möjlighet att ge och ta
och öppenhet mot andra - utan att man för den skull
alltför mycket ger efter i fråga om sina egna visioner
och sin egen ideologi vad gäller trygghetssystemen.
Med tanke på en nyligen gjord markering förstår
alla vikten av att vårda en överenskommelse av detta
slag. Detta innebär ett stort ansvar för deltagarna i
överenskommelsen. De måste ha detta med sig in i
framtiden när det politiska samtalet förs. Det ställer
också stora krav på självdisciplin från de olika parti-
ernas företrädare när de yttrar sig i exempelvis mass-
medierna. Jag har tvingats konstatera att så inte alltid
är fallet, och det beklagar jag.
Herr talman! Jag avser nu att övergå till det mer
formella innehållet i betänkandet. Jag vill jag ta upp
de utestående frågorna. Det gäller bl.a. kvarstående
frågor om pensionssystemet.
Flera frågor i det reformerade pensionssystemet
återstår att lösa. Det gäller dels delar som mer direkt
ingår i det reformerade pensionssystemet, dels närlig-
gande frågor som har stor betydelse för det kompletta
pensionssystemet. Avsikten är att samtliga återståen-
de frågor skall vara lösta innan pensioner enligt det
reformerade pensionssystemet börjar betalas ut med
början år 2001.
Det handlar om pensionsrätt för inkomstgrundad
ålderspension. Regeringen avser att lägga fram en
proposition med förslag om ett nytt studiestödssystem
under hösten 1999.
Vad gäller finansiering är frågan om avgiftsutta-
get för finansiering av pensionssystemet inte slutligen
löst. Frågan bereds med inriktning på en överens-
kommelse mellan de fem partierna före sommaren
1999.
Det handlar också om finansiell stabilitet och fi-
nansiell infasning. Utestående frågor är bl.a. utform-
ning av den s.k. bromsen och gasen som skall stabili-
sera pensionssystemet samt buffertfondens dimensio-
nering och AP-fondens organisation och placerings-
regler. Förslag till en sådan automatisk balansering,
vilket är den benämning som avses användas i fort-
sättningen, kommer att redovisas i en departements-
stencil. Även förslag om AP-fondens organisation
och placeringsregler redovisas i en departementssten-
cil.
Enligt riktlinjerna 1994 för pensionsreformen
skall arbetstagare få lagstadgad rätt att kvarstå i ar-
bete till 67 års ålder. Åldersgränsen för avgångsskyl-
dighet bör i första hand bestämmas genom avtal mel-
lan arbetsmarknadens parter. Herr talman! Jag tycker
att detta är ett viktigt påpekande.
En särskild utredare har i betänkandet Efterlevan-
depension, en anpassning till det reformerade ålder-
spensionssystemet (SOU 1998:120) lämnat förslag till
en ny konstruktion av efterlevandepensioneringen
som harmonierar med det reformerade ålderspen-
sionssystemet.
En särskild utredare i Ö-garpsutredningen har i
betänkandet Garantipension och bosättningstillägg
för personer födda år 1937 eller tidigare lämnat
förslag till grundskydd för ålderspensionärer födda år
1937 eller tidigare, s.k. övergångsvis garantipension.
Utgångspunkten för förslaget har varit att i princip
ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med nuva-
rande regler. Jag tycker att detta är ett viktigt påpe-
kande.
En särskild utredare i BTP-utredningen har nyli-
gen avlämnat sitt betänkande Inkomstprövning av
bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52). I
uppdraget har ingått att bl.a. anpassa reglerna till det
reformerade ålderspensionssystemet och att lämna
förslag till finansiering inom BTP-systemet av den
övergångsvisa garantipensionen.
Riksdagen har under 1998 godkänt riktlinjer för
ett reformerat förtidspensionssystem som skall träda i
kraft den 1 januari 2001.
Den närmare utformningen av förtidspensione-
ringen, som inte omfattas av pensionsöverenskom-
melsen mellan de fem partierna, bereds inom Social-
departementet.
Jag skall också säga några ord om finansieringen
av den nuvarande ordningen. Enligt de grundläggan-
de principerna för det nya pensionssystemet skall
värdet av pensionsrätten överensstämma med den
avgift som tas ut. Tillgodoräknad pensionsrätt och
avgifterna till det inkomstgrundade ålderspensions-
systemet skall utgöra 18,5 % av pensionsgrundande
inkomst och andra s.k. pensionsgrundande belopp
som skall läggas till grund för pensionsrätt. Den av-
gift som lagts fast i samband med beslutet att refor-
mera ålderspensionssystemet skall gälla även på lång
sikt och skall inte behöva höjas då de demografiska
påfrestningarna ökar efter sekelskiftet. Formerna för
finansieringen har dock inte fått någon slutgiltig lös-
ning.
Utskottet markerar särskilt: "Vid en höjning av
den allmänna pensionsavgiften är det utskottets be-
stämda mening att de yrkesaktiva skall kompenseras
för höjningen."
Herr talman! Jag vill avslutningsvis bestämt häv-
da att det nu gäller att noga följa och vårda denna
överenskommelse. Och jag anser att riksdagen speci-
ellt bör följa kvinnornas pensionssituation, den auto-
matiska balanseringen, den s.k. bromsen och gasen,
avgiftsväxlingen, buffertfondens storlek och utveck-
ling, fondernas utveckling, ADB-stödet och IT-
utvecklingen och de olika myndigheternas roll och
ansvar samt, vilket har påpekats, 50-talisternas pen-
sioner - de blir de första som fullt ut får sina pensio-
ner enligt det nya reformerade pensionssystemet -
och avgifternas storlek till PPM-systemet och se detta
i förhållande till avkastningen.
Till sist vill jag än en gång hänvisa till utskottets
olika bedömningar i de olika avsnitten samt helhets-
bedömningen.