Herr talman! Vid en konsultation med kammar-
sekreteraren - om det nu är rätt titel - fick jag klart
för mig att det var möjligt att knyta an till ett tidigare
replikskifte innan man börjar sitt anförande.
Jag vill då knyta an till det som sades mellan
Ronny Olander och Margit Gennser.
Jag tillhörde också dem som hade fördelen, eller
förmånen, att i lugn och ro läsa igenom artikeln. Man
kan naturligtvis hänvisa till att det har blivit missupp-
fattningar medialt, och att det kanske skulle ha stått
på något annat sätt.
Men för min del var det otvetydigt så att Margit
Gennsers parti faktiskt planerade för att driva en
annan linje än den Margit Gennser i dag refererar till
att man vill jobba vidare med i Genomförandegrup-
pen.
Det var en annan partiföreträdare, tillika ledamot i
socialförsäkringsutskottet, som intervjuades. Man
preciserade också en av de tyngsta anledningarna till
varför man hade valt den här vägen. Det skulle bero
på att det fanns ett kraftigt missnöje med socialför-
säkringsministerns sätt att hantera frågan.
Herr talman! Vänsterpartiet är inte anhängare av
premiereservsystemet. Vi såg helst att pensionsför-
säkringen i sin helhet ingick i samhällets socialför-
säkringssystem och inte är uppbyggt som det nu före-
slagna systemet.
Vi anser att det sparande staten skall ta ansvar för
och organisera skall ha en kollektiv inriktning. Indi-
videns eget sparande kan staten söka andra vägar för
att stimulera, utan att det blandas ihop med pensions-
systemet.
Premiereservsystemet är utan tvekan, enligt vårt
sätt att se, ett stort experiment, och som vi bedömer
det är också pensionsförsäkringssystemet ett direkt
missgrepp.
Pensionen kommer i framtiden att skilja sig avse-
värt mellan personer som utfört likvärdiga uppgifter
och som de facto också kan ha haft likvärdiga in-
komster under sin yrkesaktiva tid.
Detta beroende på vars och ens förmåga att hante-
rar just premiereserven.
Därtill finns det inbyggda riskmoment i systemet,
riskmoment som kan vara svåra att förutse och som
man kan behöva kunskap och förutseende för att
eliminera effekterna av.
Detta tycker vi rimmar dåligt med ett pensions-
system som enligt vårt sätt att se behöver trygghet
och stabilitet. Enligt vårt sätt att se skapar det här
systemet otvivelaktigt också förutsättning för ökade
klassklyftor i samhället.
Herr talman! Systemet är de facto beslutat och
håller på att genomföras. Vi tvingas alltså leva med
det till den dag då vi har möjlighet att avskaffa det. I
likhet med vad Claes Stockhaus skrev gäller det till
den dag då vi har möjlighet att åstadkomma föränd-
ringar och förbättringar i systemet och överföra det
till ett kollektivt sparande, precis som vi har haft i det
gamla AP-fondsystemet.
Så länge det finns, måste det ändå vara så att även
vi deltar i arbetet och försöker forma någon form av
förbättring i det som vi anser vara felaktigt.
Vi har också i vår motion pekat på ett antal områ-
den som vi anser borde förändras. Vinner vi inte stöd
för det i dag är det faktiskt vår övertygelse att den här
kammaren med tiden - vilket faktiskt också Ronny
Olander var inne på - kommer att göra förändringar.
De förändringarna är jag övertygad om kommer att
stå i stor samklang med det vi påpekar i vår motion.
Jag skall inte gå in på alla delar, utan inskränka
mig till att ta upp några saker som vi anser behöver
förändras.
Det ena gäller naturligtvis begränsningen i fond-
val. Har man skapat ett sådant här system upplever vi
det som en smula märkligt att vi som beslutsfattare
skall medverka till att göra begränsningar i själva
valet av fonder som man eventuellt vill sätta sina
pengar i. Är det ett individuellt fondsparande vi for-
mar bör det naturligtvis vara individens val av fonder
som gäller fullt ut.
Andra saker som det finns anledning att vara ob-
servant på är utvecklingen inom avgiftssystemet. Vi
anser, och vi har utvecklat resonemanget mer i vår
motion, att en lösning kunde vara att PPM varje år till
riksdagen redovisar sin verksamhet och därmed också
underställer verksamheten en prövning av de förtro-
endevalda.
Genom systemets konstruktion öppnas också utan
tvekan en marknad för konsulter som rådgivare när
det gäller placeringar. Hittills har ingen bank eller
fondförvaltare erbjudit sina tjänster gratis. Det bakas
alltid in i någon form av avgiftskonstruktion. Därför
menar vi att det är nödvändigt att skapa ett system
med avgiftsfri rådgivning när det gäller placering av
premiereservspengarna.
Herr talman! Det går naturligtvis att säga näst in-
till hur mycket som helst om den här frågan. Men
eftersom de flesta, liksom jag själv, har en ambition
att kunna hinna med tåg vid någorlunda normal tid
hem i kväll skall jag avsluta med att säga följande. Vi
står naturligtvis bakom våra reservationer, men jag
lyfter upp och yrkar bifall till reservationerna 3, 5, 6
och 8.
Bo Könberg hade ett antal frågeställningar som
jag inte riktigt hann med att notera. Men det kanske
finns möjlighet att återkomma.